Startsidan

Nyheter

Nyhetsarkiv
 
140419 - Isfisket

Det kom att dröja men nu har jag fiskat några pass. Första passet så behövde jag göra i ordning fiskeprylar, exempelvis spolade jag på lina på ett par rullar. Hann även med ismete men det är inte så mycket att orda om.

Andra passet gav 3 gäddor men alla kan man kalla för små. Dagen efter så fiskade jag och Mats tillsammans. Jag var grymt sliten, förmodligen bland annat för att jag hade så dåligt i nacken vilket gav huvudvärk, hade jag fiskat själv hade jag troligen skitit i fisket, men nu så kämpade jag mig iväg och det slutade med att jag lyckades landa en rätt fin gädda. Jag hade precis haft en fällning i ett hål en bit bort (hade med flit där satt fast linan rätt löst så misstänker falskt alarm) och Mats hade hängt med dit men var nu på väg tillbaka till basen och var därför nära spöt där det nappade. När jag kom fram sa han att linan sakta gick ut. Gjorde direkt ett mjukt mothugg och fast fisk. Kände i alla fall att det inte var en mini, efter några kortare rusningar kunde jag landa den. Efter avdrag av vågsäckens vikt så visade den sig väga 8710 gram.

Vi lyckades bara landa en gädda till, så det var inget hala och dra fiske direkt.

*****

Även Mats hade fiskat dagen innan, i ett vatten det inte blivit av att jag någonsin fiskat i. Han fiskade med Markus, Henrik och Mårten. De grabbarna kör inte som jag och Mats är vana, att köra med sina egna spön och själv placera ut dem och ta nappen som kommer på dem. Utan de lägger ut spöna och lottar om vem som får ta första nappet etc. och tar alltså vartannat napp. Vid missad fisk så får samma person ta nästa också (tills en fisk är krokad antar jag).

Jag är van att köra med egna spön men jag anser att båda metoderna har sina fördelar. Ibland gör vi ett mellanting. Jag vet att t.ex. jag och Ari vid flera tillfällen lagt vartannat spö. Detta på platser vi känt oss säkra på att det bara är ett ställe som gäller, säg en djupbrant och ett visst djup där. Så kan man lotta om vem som lägger första spöt och sedan lägger man vartannat i samma linje. Är det däremot fria ytor och det inte är något som säger att det är bättre här eller där så är det ju inte så noga hur man gör.

Men nu till deras fiske. De hade inte så jätte många napp, men det landades 2 riktigt fina gäddor. Ena var 109 cm och vägde 10600 gram och den landades av Henrik. Men den blev inte störst utan den var 114 cm och vägde mäktiga 11900 gram! Denna blev också ett nytt fint personligt rekord för Markus.

*****

Har gått ett tag sedan jag skrev det ovan och har nu hunnit köra ett par pass till, ett kortare efter gädda som gav gäddor upp till mellan 5-6 kg och så ett efter abborre som gav flera över halvkilot, men ingen nådde 7 hekto.

Har inte bestämt ännu om det blir några fler ismetepass, men omöjligt är det inte. Men isen är sämre i år än förra året, en plats jag tänkte fiska på nu i påsk är ofiskbar, och det blir nog inget specimenfiske i påsk i alla fall.

På tal om att ha hunnit mer. Mats har fiskat fler pass, och bästa fisken är han med all rätt grymt nöjd över. Han har varit besviken över att inte ha tagit någon större gädda än han hade gjort i vinter. Och jag vet han haft som mål att här på sluttampen ta en över 9,5 kg och det har han lyckats med! Jag länkar till artikeln om fiskepasset där det även finns ett par foton på fisken.

Dessutom har Mats dragit med sin kusin Martin på fiske. Det slutade med att han kunde putsa sitt personliga rekord en del till över 8 kg, en riktigt grov och fin fisk, grattis Martin. Text om det fisket finns även det i Mats blogg.
/Krister



140316 - Extremt tidig vår!!

Har inte stenkoll på hur det ser ut söderöver men i alla fall i norr har det varit extremt varmt för årstiden. Eller vad sägs om t.ex. Haparanda. Bloggen väderleken hos SMHI rapporterar att Våren ALDRIG har anlänt där så tidigt som i år på minst 150 år då mätningarna startade. 5 mars anlände meteorologiskt sett våren till Haparanda.

Vad är vår?

SMHI definierar våren enligt följande.
"Om dygnsmedeltemperaturen ligger i intervallet från 0,1°C till och med 9,9°C kallar vi detta för ett dygn med vårtemperatur. Om detta inträffar sju dygn i följd, säger vi att våren anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till lägre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som vår."

En länk för de som vill läsa mer om vad våren är. Som ett exempel kan nämnas att våren normalt anländer 1 maj i Kiruna och 22 februari i Malmö.

En länk för de som vill läsa om hur ovanlig en så tidigt vår som denna är. Står även om en del andra orter än Haparanda.

*****

Summa summarum så förstår man vilka bra förutsättningar man missat då man ej fiskat. Har varit fortsatt varmt med många plusgrader på dagarna tills nu i helgen då det vänt till ett par minusgrader. Ingen snö på vissa isar och bara ytterst lite på andra.
/Krister
 


140302 - Oj

Det var nu minsann ett tag sedan jag skrev något, hade inte alls tänkt det skulle bli så länge.

Visste förvisso inte helt säkert om det skulle bli något isfiske i höstas, men det lutade åt att det skulle bli en del pass och kanske även något lakpass under vintern. Men det har inte blivit ett enda fiskepass. Förhållandena var annars helt utmärkta, går knappt få bättre då det var lite eller ingen snö och tunna isar ett bra tag.

Vintern har varit konstig, vi hade en kort period med runt minus 30 grader (kröp även ned en bit under det) men senaste tiden har det varit för oss i februari väldans milt, med ett par dar med runt plus 7 grader för Luleå och annars någon plusgrad eller runt nollan. Har rent allmänt väderleksmässigt funnits gott om chanser för isfiske denna issäsong.

Men suget har kort och gott inte funnits. Men nu får vi väl an se, våren börjar närma sig och kanske den väcker upp fiskesuget?

Även om Mats inte heller haft det riktiga fiskesuget så har han ändå fiskat.

Jag bad honom sammanfatta lite om sitt isfiske så här långt:

"Denna isfiskesäsong har varigt ovanligt gynnsam på flera sätt och vis. Isarna kom relativt tidigt, sedan flera milda perioder och dessutom ovanligt lite snö på isarna. Därför svider det lite att man inte har fiskat mer än man gjort. I november hann jag med några ismetepass efter gädda samt ett där jag mer var ute efter gös. Resultatet varierade en del. Första passet var misslyckat då jag testade ett nytt vatten, andra och tredje fiskepasset gick bättre då jag fiskade i ett för mig väl beprövat vatten. Blev rätt många gäddor dessa två fiskepass, men tyvärr var storleken inte alls bra med ett par undantag där den största gäddan vägde dryga 7 kg och mätte 101 cm.

Under Janauri och Februari har jag gjort 2 ismetepass med inriktning på gädda. Bägge passen i ett vatten där jag tagit flera storgäddor på ismete tidigare år. Men det är ofta långt mellan hugggen här, så inget lättfiskat ställe precis. Första passet gav några gäddor samt en lake, medan jag nollade andra passet.

De sista månaderna är det mest lakfiske jag haft i tankarna men motivationen har inte varit tillräcklig för att ska komma till skott. Sedan har ju vinter OS gjort att man haft svårt att slita sig från tv:n. Men under den senaste veckan så har jag varit ute några kvällar med varierande resultat. Första kvällen var den klart bästa då jag fick rätt många lakar. Dessutom var storleken imponerade med några lakar mellan 2-3 kg samt en toppfisk på 3110 gram. De andra kvällarna blev fiskat sämre och sämre, så det svider även lite här att man inte kom igång tidigare."

Länkar här till en text om senaste lakfiskena så ni kan se en bild på den största av lakarna.
/Krister



131110 - Blir det någon fin isfisk?

Ja det är väl frågan. Säkraste leverantören senaste åren har visat sig vara Mats, här med en söt ismetegädda från 2010. Men kan likaväl bli någon annan art än gädda som blir bästa fisken. Tror han skulle ranka en fin isfiskad abborre riktigt högt. Liksom gös, stor lake visade han redan förra vintern att han kan lura.

Kommer Richard och Henrik att isfiska något? De hade ett litet ryck där något år första halvan av 2000-talet när de började att testa på det med ismete, och fastän det inte hann bli så många pass så lurade Richard upp en gädda på dryga 9 kg och Henrik tappade en stor.

Ari? Blir det något borrepass i vinter? När han väl försökte så visade han sig vara vass på att nosa upp och lura upp fina abborrar ur "okända" vatten. 2006 drog han fina abborrar ur ett flertal olika vatten, här en av dem.

Kommer jag att isfiska något? Med mig vet man aldrig...

Så, frågan är vem som kommer att fiska och fiska vad. Sedan vet man ju inte heller med vädret, ja förresten inte heller med Richard, eller vad sägs om trollade decembergäddor? Jag hade innan skrivit om en ovanligt kall höst, som alltså slutade med att Richard är ute och trollingfiskar i december, vädret, nån?

Så inte ens säkert att en fisk från isen blir största fisk.

*****

På tal om Richard igen. Han är en mycket rutinerad trollingfiskare, oavsett om det så gäller, gädda, gös eller lax. I förra veckan så var han med sin vän Åke på ett trollingpass efter lax i Skellefteälven. De landade 7 laxar. Richards minsta drygt 5 kg och största 9,4 kg. Han var oförskämd nog att fånga 5 av laxarna. Åkes största lax i höst vägde enligt Richard 15-16 kg. Men jag vill minnas att hans personliga rekord från älven är bra mycket tyngre än så. Åke har genom åren fångat ett grymt stort antal laxar.
/Krister



131105 - Vertikalpass

Jag och Mats beslutade oss för höstens sista fiske i öppet vatten.

Jag har aldrig varit med om att fiska när det varit så kallt i vattnet. Många är de gånger man brutit is med båten innan man kommit till fiskeplatserna. Men väl där ute har det ändå i regel varit 2-3 grader. Det kallaste jag minns var ett pass den 3 november för rätt många år sedan (gav ett endaste napp, men istället en gädda på fina 10660 gram) då växlade yttempen (som ekolodet visar) till att visa mellan 1 och 2 grader "varmt".

Mitt ekolod visar hela grader, detta fiskepass visades minus före nollan, alltså var det mellan minus 0,1 till minus 0,9 grader. Ibland så tippade det också över till minus 1,0 grad... Vi hittade i princip ingen betesfisk, vi testade ändå vj ett tag där vi trots allt såg någon fisk och vi kunde landa en liten gädda. Riktigt sent på hösten så kan vattnet ha liknande vattentemp både grunt och djupt, vilket gör att fisken kan stå lite var som helst. Vissa höstar och vissa vatten grunt och i andra djupare. Men istället för att nöta vidare och istället för att leta grunt så beslöt vi att traila upp och testa ett helt annat vatten.

När vi kom fram till fiskestället så visar ekolodet 0 grader, men inget minus innan, så det var i alla fall på rätt sida... Vi kunde hitta betesfisk och det blev ca 6 landade gäddor på vertikaljigging. Alla rätt små med en som stack ut från mängden och vägde några hekto över 7 kg, den tog jag på en jigg i mellanstorlek. Helt okey att vi hann få det antalet gäddor på den korta fisketid vi hade till förfogande.

Nu återstår att se om det blir något isfiske. För mig kan suget komma och gå, likväl som det kan bli noll och inget fiske så kan det bli ett flertal fiskepass, tiden får utvisa...
/Krister



131028 - Mera gäddfiske

Första passet jag och Mats. Våra 2 senaste gemensamma fiskepass hade ju renderat i några rätt fina fiskar. Frågan var om det skulle forstsätta. Vi började med spinnfiske och drog en del gäddor, men ingen i imponerande storlek. Men det visade i alla fulla fall att det fanns gädda i området. Sedan så blev det vertikal jigging. Det brukar vara gös vi riktar efter när vi kör vj gemensamt, men denna gång var det gädda som gällde för hela pengen. Vi drog gädda efter gädda, bland annat drog jag två i 7 kilos klass på kort tid (jag snabbvägde och en var på bra precis 7 kg och den andra 40-60 gram under)

Senare fick även Mats en bättre fisk. Som synes i rätt bra kondis, men saknade längden för att nå mer än till runt 8 kilo. Ett fiske med många landade, 2 runt 7 och en runt 8 kg kan vi inte vara missnöjda med, även om vi såklart hade hoppats på ännu större.

Jag har också hunnit med ett kort vj pass i ett annat vatten, där blev det färre fiskar, blev helt utan.

Ett trollingfiske gick bättre, i antalet landade gäddor, men toppvikterna kunde vart bättre.

Har nu haft 2 helger helt utan fiske, hade tänkt fiska båda helgerna, men annat kom emellan vilket känns väldigt tråkigt då man annars var mer fiskesugen än på många höstar, men shit happens. Nu är det tveksamt om det blir något mer fiske i höst, inte helt omöjligt, men tveksamt.

Mats har hängt med en vän på ett par dars trollingfiske efter gädda, där grabbarna tog gäddor på upp till 8 kilo jämnt.

Richard har så fullt upp med diverse olika saker, så han säger att han knappt hunnit fiska i höst. När jag snackade med honom hade det bara blivit 2 pass, ett jättekort och ett mer normalt där största gäddan vägde klart godkända 7,4 kg.

Ni har läst det förr, men får läsa det igen, Ari har legat lågt med fisket, väldigt synd på en så duktig fiskare. När han väl satsar på något (oavsett om det är fiske eller något annat) så är han otroligt seriös med detaljer. Skulle han bara ge sig själv nog med tid för en specifik art så har han stora möjligheter att dra något riktigt stort. Oavsett om det så gäller, gädda, abborre, ruda eller någon annan art. Han är utan båt nu, kanske skulle ett båtköp vara det lyft som behövs? En annan grej kanske att någon gång sticka emellan med något pass där man landar många fiskar om än inte monsters? Tror det kan behövas ibland för att lättare orka hålla i.
/Krister



131021 - Artikel - Trolling med mjukbeten

Förutom trolling med mjukbeten så berör den också andra saker.

Direkt till artikeln.
/Krister

131009 - Första oktoberfisket på 4 år

Jamen, helt otroligt egentligen att jag ej fiskat gädda i oktober månad på 4 år.

Och i övrigt inte mycket heller, några pass efter gös och något efter abborre. September är inte mycket bättre, i år kom första gäddfisket på 3 år.

Fast faktum var att vi i slutet av oktober förra året tänkte iväg och köra ett vj pass efter gädda. Men när vi kom dit så var en stor del av vattnet isbelagt så det blev inte så mycket med det fisket.

Varför jag ej fiskat på höstarna fastän jag vet hur bra höstfisket kan vara? Kort sagt motivationsbrist, kanske man blivit en govädersfiskare med åren... Som en god vän sa då jag för många år sedan först hade tältat i ösregn och sedan var ute hela dagen i verkligen ÖSregn, sådär så man ofta måste skopa ur vatten ur båten under fisket, "govädersfiskare...". 

Ja lite skillnad då man förut många gånger fiskat (som lake, öring och röding) i kallare än minus 20, ända ned till minus 32 och man har även provat på att förfrysa sig. Men då var taggningen en annan, tror också det att man frusit så mycket så många gånger under fisken gjorde att man till sist tänkte att nej men nu räcker det... Men det handlar bara om vilja, jag vet att jag har nog med envishet kvar för att göra "dumma grejor" även nu, om andan faller på.

Nåväl, nu var man så igen iväg på ett oktoberfiske, denna gång jag och Mats. Sist vi fiskade så hade nack och huvudvärk gjort att man inte ens var peppad och inte hade orkat med någon plan ens för beten. Nu var jag dock peppad, och visste precis vad för beten jag skulle använda etc.

Nu var det trollingfiske som gällde. Vi släppte ut våra beten och det dröjde inte många minuter förrän vi landade en skaplig gädda, kanske 5,5 kg. Sedan drog vi någon gädda då och då men inga monsters. Vi förflyttade oss en bit, men gav bara en mindre gädda. Det blir fort mörkt så vi började prata om planen den sista fisketiden. Mats sa att kanske vi skulle veva upp spöna för at snabbt köra fram dit bort och få det testat? Vi kan köra en bit till först sa jag, jag kör snabbare där det inte ser hett ut. Men plötsligt började det se hett ut så jag sänkte farten och vi kunde nu dra 3 gäddor i rask takt. Den största knep Mats wobbler, en vacker gädda på 8100 gram.

Vi trollade vidare, jag hade hela tiden kört med ett softbait och det hade inte gett något. Men så plötsligt gav det 3 raka gäddor utan hugg på något annat bete. Och den sista av dem kände jag rätt snabbt att den var relativt tung. Den gjorde inte några direkta rusningar, men trots jämn hård press så vägrade den att  komma upp till ytan, så då började man tro på en rätt så fin fisk. När den kom upp till ytan kunde jag rätt snabbt pressa in den till Mats som gjorde en säker och bra håvning. Gäddan visade sig väga fina 10200 gram.

Förutom några smågäddor och ovan nämnda gäddor så blev det också ett antal gäddor i 5-6 kilosklass.

Dröjer det 4 år till nästa oktoberfiske eller blir det fler redan i höst?
/Krister




130925 - Vertikalfiskepass

Undertecknad och Mats körde ett gemensamt vertikalfiskepass.

Denna gång hoppar jag direkt till de bästa fiskarna. Jag lurade en abborre på 1050 gram att kasta sig över min finn-s jigg, medan Mats på fireball med löja lurade en gös på mycket fina 3290 gram vid en längd av 70 cm. En annan fisk värd att nämna är en gädda Mats fick på ca 6,2 kg. Jag håvade gäddan åt honom och gav honom så håven så han fick kroka av. Jag släpper då ned min jigg och hinner inte fiska länge förrän min abborre hugger, ska precis ta den med handen då Mats säger att det är ju en kilos fisk, dra den i håven istället. Okay då tänkte jag, så då hade vi plötsligt både en gädda och abborre i håven, det har jag nog inte varit med om förut.

Jag grämde mig mycket över speciellt 2 tappade fiskar alldeles i början av fiskepasset. Båda hängde med en bit innan de slapp och jag tror att båda var skapliga gösar. Säkert inga monster men tror mycket väl de kan ha varit i 3 kilos klass. Senare under fisket tog också Mats sin gös i samma område.

Varför jag grämer mig i efterhand är för att jag ej hade fixat i ordning utrustningen som jag visste att jag ville ha den, för att jag ej ides. När jag är riktigt taggad för ett fiske brukar jag i regel tackla klart i förväg. Nu borde jag varit taggad för detta fiske, men problem med nacken och därav huvudvärk dagarna innan och under fisket hade gjort att jag ej ides. Jag ville montera en extra stinger på jiggen, hade flera färdiga så hade inte tagit lång stund alls... Var inte alls att jag glömde, jag ides bara inte så jag gamblade. Efter den första fina tappade så tänkte jag igen att borde, men f*n jag ids inte. Men okey tappar jag en till så gör jag det efter det. Hann inte mer än tänka så, så tappade jag just en fin till. Då blev jag förbannad på mig själv, monterade en till stinger men efter det lugnade nappen ned sig. Eller egentligen grämer jag mig över en tredje fisk också, men den hann jag dock inte känna lika länge så den kan lika väl ha vart en gädda.

Samma orsak kan ha gjort att jag inte heller ides ta med mig betesfisk. Många är de gångerna jag haft med mig en packa från frysen men att de blivit oanvända, men brukar ändå vilja ha med ifall stor fisk är i farten och testa. Men denna gång ides jag inte.

Nåja, det är som det är, men jag fick mig kanske en läropeng.

Mats tappade en riktigt tung fisk, jag misstänker mest en större gädda, men samtidigt kan man inte helt utesluta gös och i sådana fall var den riktigt stor och så tappade han en som mycket väl kan ha vart en skaplig eller fin gös.

Men trots våra tappade fiskar så blev det ju ändå en del fina landade, men om inte om hade varit så hade det istället kunnat bli ett riktigt bra fiske.

Vädret var sådär, i början mest uppehåll men sista timmarna så regnade det.

Vi hade tänkt fiska ett till pass under helgen, men det lovades så mycket regn så vi insåg att det inte skulle bli något, vi var inte sugna på att fiska i heldagsregn. Nu blev det inte lika mycket regn som lovat, men nog dåligt väder för att ingen av oss skulle fiska något mer.
/Krister



130921 - Grym tusenbrödrasjö-gös!

Jag har ju vid ett flertal tillfällen skrivit att det går stora gösar även i vattnen som har ett tusenbrödra gösbestånd. Var inne på det så sent som förra månaden då jag bland annat skrev: "Fiskar som kanske vuxit upp under rätt tid, när konkurrensen var mindre, eller helt enkelt hamnat på rätt platser och kunnat äta upp sig utan större konkurrens från andra fiskar." Skrev även om det i artikeln: Ett gösfiske som vi inte ens vågade hoppas på.

Nu har en av dessa gösar fångats. Jag brukar i regel inte vilja skriva ut vattnen, även om man så inte fiskar där själv så kanske man känner någon som fiskar där och som man inte vill sabba för. Men just i detta fallet är det ok, då "alla" vet att det är just en tusenbrödragös sjö och att det är mycket svårt få annat än små gösar.

Sjön är Burträsket i Västerbotten, här är ett foto på fisken. Sjukt mäktig gammelgösta! Vikten kunde fastställas till 7,5 kilo. Minst sagt en kanonfisk! Vilket den vore var än den är tagen, men ännu mer där. Är väl troligen den sjö i norra Sverige med mest gösfisketryck. Vi har rätt bra koll på sjön och gösar som fångats där. Vet Rickard nämnt att det är vanligt att det kan vara 8 båtar ute samtidigt som fiskar efter gös. Farsan har också sett när det varit 7 båtar samtidigt som pimplat gös rätt nära varandra. Gösen i Burträsket fiskas främst på trolling och båtpimpel, men på senare år även vertikal jigging. Fastän så många fiskar gös där är det sällan det ens tas gös över 2 kg, över 5 kg är väldigt sällsynt. Har ryktats om en gös i 7 kilos klass förut, men har inte sett någon bild.

Denna fisk togs riktad båtpimpel (sedan väldigt länge populär metod på Burträsket) Bara att lyfta på hatten för en grym fisk. Nu dessutom en med foto och inte bara något snack. Fotot visar också att det verkligen är en riktigt stor gös. Jämför t.ex. fiskens huvud mot hennes huvud. Givetvis dock sjukt synd (ja, den ser död ut på fotot) att den inte har satts tillbaka, inte minst med tanke på vad jag skrev ovan, om hur sällsynt en gös över 5 kg är i sjön, för att då inte tala om en gös som denna. Gösfiskarna hade nog verkligen inte haft något emot att veta att den simmat kvar i sjön och kunnat drömma om just den fisken.

Den här fisken visar igen att det visst kan löna sig att fiska i tusenbödrasjöar, det finns en och annan stor i de flesta av dem, kanske i alla. Det är inte lätt att ta en av dessa få, men en grym utmaning och en j*kla bragd om det lyckas.
/Krister
 



130918 - Fiskefunderingar

I helgen blev det inget fiske, så finns inget att rapportera, så jag passar istället på att skriva om lite fiskefunderingar.

Funderingar om vertikalfiske och om värdering av fiskar, storlek kontra vatten.

Som jag nämnt så kör Mats ofta med 2 handhålla spön (kort och gott ett i vardera hand) där ena är grövre doningar med ett riktigt stort bete, grejor som även ska kunna matcha stora starka gäddor och vassa tänder. Nu i alla fall efter hand så tror jag som jag skrev förut att Mats är ungefär lika mycket inne på att det är gös som gädda som nyper dessa beten. Och han har ju fått de största gäddorna och flera av de största gösarna på det.

Men i följande frågeställning till mig själv så gäller det gädda på ett spö och gös på det andra. Det kanske är någon som undrar om jag fiskar, eller kan tänka mig att fiska med 2 handhålla spön där jag riktar på gädda på ett och gös på det andra. Svar nej, jag skulle inte kunna tänka mig det. Förutom att jag brukar vara den som kör båten (skulle i de fallen alltså bara kunna göra det vid drifter) så är det något annat jag tänker på. I och med att jag använder olika teknik när jag vertikalar dessa 2 arter. Jag tror därför att jag ibland skulle skrämma iväg skygga gösar med betet tänkt för gädda. Och det skulle jag inte gå med på, skulle kännas för fel att hela tiden fiska med tanken att man kanske skrämmer iväg en stor gös som man annars (eller skulle för den delen kunnat bli någon annat i båten som fått den) kanske hade kunnat kroka på gösutrustningen.

Skulle också kännas fel för mig att inte fiska gäddspöt på det sätt jag vill. Så för mig personligen så är det antingen all in för gös eller så all in för gädda, svårt beskriva varför, men min natur vägrar att köra båda då jag tänker som jag skrev ovan. Det enda skulle vara om jag någon gång i framtiden skulle kunna tänka mig att byta teknik för vj efter gädda, men det är i alla fall inget som känns aktuellt i dagsläget. Men sedan finns ju såklart ändå chansen att få en stor gädda även om man fiskar efter gös och trots allt, stor gös om man fiskar efter gädda.

***

Vill utveckla tankarna om värdering av fiskar som jag fick efter att jag för ett tag sedan skrev om Mats abborre på 1310 gram. Jag tror många stirrar sig helblinda på att vikterna måste jämföras med övriga vatten. Att en abborre på 1,3 kg inte är så imponerande.

Om man funderar, vad är en större bragd, en abborre på 1310 gram i en sjö där det är den största kända, eller en abborre på 1600 gram i en sjö där det tagits många klart större än så? Sådant tycker jag är värt eftertanke.
/Krister



130914 - Motorstrul sällan eller aldrig kul

Faktum är att jag var rejält fiskesugen i slutet av sommaren, främst göstrolling. Men blev inte något fiske på en massa många x antal veckor. Varför är för att båtmotorn nästan avled. Tyfilus att det hände när man var fiskesugen. Hade klara planer. Dessutom hände det när jag och Mats var på en tilltänkt gössatsning, men var bara att "göra sig packad" och åka hem. Så räknar vi bort denna (som hann ge en del gösar upp till ca 1,7 kg innan motorn gjorde oss tvungna att kasta in båten) så blev det alltså bara en enda göstrollingsväng i sommar (som jag skrivit om förut, gav ett antal gösar, men bara smått). Det var verkligen inte vad jag hade tänkt mig innan sommaren.

Den gick ej att köra på låga varv, den stannade direkt man närmade sig låg fart, så trollingfiske var uteslutet och nog svårt att starta och ta sig iväg, så att använda den var inget alternativ. Något med bensintillförsleln var det jag trodde på. Tog sitt tag innan hon blev helad, men nu har hon fått vård och funkar bra.

Vården bestod av byte av tändstift, bensinfilter och totalrengöring av förgasaren.

Åkte sedan ut och testade motorn och provade då att vertikala en stund när jag väl vara ute, tänkte se om det fanns någon abborre där. Vilket slutade med 4 gäddor, dock inte i någon imponerande storlek.

Sedan så har jag och Ari varit iväg och trollat efter gädda. Den längsta, tyngsta, starkaste och kanske sötaste vägde dryga 7 kilo. Vi hade hoppats på större, men vi åt i alla fall en väldans god korv. Jag hade inte med någon korv alls, men vi gjorde upp en eld. Ari drog fram en packa med korvar. Vet inte om det var att han såg att jag dreglade, eller om det var för att jag var snabb att påpeka att jag minsann hade en teleskopisk grillpinne i väskan (som jag dessutom tog fram och viftade med). Eller om han kort sagt var snäll. I alla fall så fick jag korvar av honom. Sjukt goda, vet inte om det var för att de verkligen var så goda, eller om det var för att man var hungrig?

Eller kanske man bara var för full och tappat omdömet? (Fast att det skulle vart på det viset har jag inte något som helst minne av).

För att vara så sent på säsongen så var det bra väder. Men på kvällen så har det ändå lust att bli kallt, då kan det vara guld värt med att rejäl brasa. Vi kom fram till att "back in the past" tiden då man gjorde upp eld med stenar eller pinnar, den som var riktigt vass på det hade nog sjukt lätt att få tjejer.

Nåja, och nej, vi förtärde ingen alkohol.

***

Mats har fiskat fler pass, bland annat ett trollingpass efter abborre som gav en  på prick 1000 grammissar.

Det var länge sedan nu som jag riktade fiske på abborrtrolling (ibland även flötestrolling, eller rättare sagt flötesrodd efter abborre) Hade en period där jag beställde en massa många småwobblers och jiggar som jag provade ut vid abborrtrolling. Skulle tro att 2005 var senaste året jag trollade abborre, vilket gav en mager sommarabborre på 1170 gram. Jag har fått en större än så (år 2002) men då var det en bonusfisk under gäddtrolling. Den nöp en zaltwobbler i största storleken. Minnet är osäker på om den vägde 1300 eller 1400 gram och då väljer man såklart det lägre vikten, 1300 gram alltså. Längden var i alla fall 46 cm.
/Krister



130906 - Mats ångar på!

Det blir större och större.

Första passet så blev det en grov gädda på dryga 7 kilo. Den tog en 25 cm mieko predator shad. Andra fiskepasset så kom alltså gösen. Denna tog på gösutrustningen. Han brukar verticala med jigg, men denna gång provade han med löja på det spöt, gick inte så bra, antalsmässigt sett. Ett enda napp, men det tror jag inte han var ledsen över då fisken ju var så pass fin.
/Krister



130903 - 3-kilosgös på vj

Mats har tagit ett flertal gösar över 2,5 kg på vertikaljigging i år, jag har bara väntat på att första över 3 kg skulle komma, nu har den kommit. Betet var för övrigt en fin-s jigg.

Han var ute med Bosse och fiskade och de har bevisligen hittat en spott med bra medelvikt, gösar över 2,5 kg på vj är verkligen inget vi är bortskämda med.

***

Mats har hunnit ut på fler fiskepass. Han har ofta fiskat med 2 handhållna spön samtidigt, ena tacklingen tänkt för gös och i alla fall till en början var nog andra tänkt för gädda. Ett savages gear big pike spö och i linändan något riktigt stort bete. Men i takt med att gösarna kastat sig över betena så är han nog inte alls förvånad när det visar sig vara en gös som nappat. Detta fiskepass körde han med en jigg på 25 cm, mieko predator shad. Första fisken tog det betet och var en gös på 1,5 kg. Nästa fisk tog på samma bete, denna gös var bättre, fina 2650 gram.

Men innan fiskepasset var slut så kunde han summera en ännu större fisk på samma utrustning och bete, denna gång en gädda på fina 7490 gram.

Det var Mats som lyckades bäst med gös och gädda medan Bosse och Andreas lyckades bättre med abborre, med en på dryga kilot i topp.

På tal om abborre och på tal om Bosse. Mats har ju fiskat mycket tillsammans med hans vän Bosse i sommar. Bosse måste vara sjukt nöjd med sitt fiske då han höjt personliga rekorden rejält på både gädda, gös och abborre i sommar. Gös till 2600 gram, gädda till 8500 gram (110 cm) och nyligt abborre på 1270 gram 44 cm, alla tagna under vertikal jigging. Jag gratulerar till rejäla höjningar av person rekorden.

Som jag förstår det har han förvisso fiskat mycket men varit grön på catch and release. Och det är ju inte så lätt om man inte vet hur man ska göra och vad för utrustning man behöver. Men Mats har visat honom och sett till att han fått rätt utrustning för ändamålet. Jag tror Bosse uppskattar det lika mycket som Mats. Stora abborrar och gäddor är allt för värdefulla för att tas upp. För att inte tala om gösar över 2 kg i våra vatten. I många av våra gösvatten i norrbotten så fattas det årgångar. Här lever de ju på gränsen till vad de klarar så är inte alltid leken lyckas. Då blir det årgångar det inte blir någon gös alls eller i alla fall väldigt få. De årgångar som då finns i lite bättre storlek blir då väldigt viktiga att inte ta upp, de är i princip värda sin vikt i guld.

***

Farsan har varit ute på ett göspass i Burträsket, blev 6 gösar landade på vertikal jigging, vanlig storlek. Bäst funkade mjuka ljusa och relativt små jiggar.

När jag fiskade med honom där i somras körde vi mest med stora jiggar i vj mått mätt. Men det ändrar inte medelvikten något alls på de platser vi fiskat på där, eller i sådana fall högst marginellt. Finns det bara små på platsen man fiskar på, så spelar det ju ingen roll... Och i denna tusenbrödrasjö så måste de ju ta alla tillfällen i akt att äta om de överhuvudet taget ska kunna växa. Så även minigösarna kastar sig över stora jiggar (men självklart spelar ändå färg etc. roll även i dessa vatten). Nu ville dock farsan ha upp fler av gösarna som nappade så han bytte då ut en stor jigg till en mindre mjukare jigg, då suger gösen lättare in den i munnen och man krokar fler.

Är bra många år nu han kört vj i sjön och bra många pass och använt både stora, mellanstora och små jiggar, men som sagt, medelvikten har inte påverkats alls, eller så omärkbart oavsett storlek på betet.

Finns det däremot blandad storlek på gösarna på en plats blir det såklart en annan sak och mer som man måste väga in i betesvalet.

Innan jag la ut detta så har han hunnit ut på ännu ett vj pass i sjön, nu på ett helt annat område. Denna gång blev det lite fler gösar, närmare bestämt 10 stycken. Största runt kilot.
/Krister



130824 - Fin gädda och abborre + diverse

Det är Mats som varit i farten. Under ett trollingpass så tog han rätt många gäddor där en stack ut och vägde fina 9600 gram.

Längden var ännu bättre än vikten, med sina dryga 115 cm.

Men ännu nöjdare tror jag han är över sitt abborrfiske. Han har fiskat många år i sjön men varit fundersam om den slutat leverera stora abborrar. Trollingfisket gav inget av värde men på spinn kunde kan knipa en riktigt fin borre på 44,5 cm 1310 gram. Detta blev ett sjöpers och kanske även ett nytt sjörekord, så han kan känna sig grymt nöjd över denna fisk! Helt okey kondis, den ser ut att vara rätt högryggad.

Han körde också ett kortare pass dagen efter och även då var det spinn som gav resultat för abborre, med en 8 hektos landad.

Själv har jag legat totallågt med fisket. Och fiskar man inte så kan det bara på sin höjd bli stora fiskar i drömmarna, ofta har man vittnen till fångst och vägning, dock saknar man bildbevis.

***

När man ska surfa in på denna sida från vissa mobiler så är det lite special tricks som krävs för att komma in, vilket någon kanske märkt. Man måste klicka 2 gånger på rubriken, Team North Predator (eller så många klick som krävs innan sidan laddat om 2 gånger) sedan är det bara att skrolla ned och surfa som vanligt. Ingen aning varför det är så, vi kan väl kalla den barnsäker...

Har också nått mig att vissa inte kan se uppdateringarna som görs på sidan. I de fall jag fått nys om så har mozilla firefox använts som webbläsare. När de bytt till annan webbläsare så har det funkat. Så förhoppningsvis är det "bara" med mozilla firefox det ej funkar. Vet att det förut även strulade med internet explorer och/eller google chrome, men då gjorde jag en justering och efter det fick jag besked om att det funkade.
/Krister



130812 - Gösfisken

Jag har gjort två fiskepass i V-botten. Första var med far och bror. Sjön är allt annat än hemlig, då medelvikten är väldigt låg, Burträsket. Målet var att börja på några gamla gps markeringar där det varit mycket gös i slutet av somrarna, metoden vertikalfiske med jigg. Frågan var om det nu var för tidigt? Ja, det verkade så, var så lite fisk så var inte ens lönt att testa. Men hade en till markering lite längre bort och intill den var det i alla fall en del ekon. Vi tyckte dem var större än de man vanligen ser i sjön. Så vi åkte runt och rekade vilket slutade med att jag kastade ut 3 markörer i området. Efter en stunds nötande vid ena markören kände jag en stöt i jiggen och kunde så landa en gös på nära kilot, vilket är en rätt fin fisk på vj i sjön. Vanligen ligger de runt halvkilot. Men det visade sig vara väl lite fisk i området, så vi sökte oss vidare. Detta var ju inte ett specimenpass utan vi ville ha fisk.

Vi kollade igenom flera andra ställen där jag sparat gps markeringar, men såg inte hett ut på något av dem. Fast på det sista vi provade fanns ändå en del fisk och vi kunde landa ett gäng med smågösar där en stack ut och var större och vägde kanske 7 hekto.

Dag två så åkte jag och farsan iväg till Burträsket igen. Vi åkte först till området där jag tog gösen på nästa kilot. Såg inte bra ut där nu, men en bit ifrån såg vi en del fisk som såg lite bättre ut så jag slängde ut en markör och vi testade. Vi drog ett flertal gäddor efter varandra, verkade mest vara gäddor där, så efter ett tag letade vi oss vidare. Vädret var helt kanon, riktigt varmt och soligt. Platsen där vi drog ett gäng gösar dagen innan visade sig kass. Nästan så man började tänka om vi skulle bli utan gös, då hade vi fått skämmas. Vi kunde så dra en gös... Men vi ville ha mer. Igen tillbaka till första området, vi hade beslutat att leta på nya ställen där. Efter en stund hittade vi också fiskansamlingar vid botten. Var ett större stim med abborre, vid drog ett gäng abborrar och hade ytterligare ett riktigt stort gäng med napp. Men precis intill dem så hittade vi gösen, nu kunde vi dra gös efter gös, små som vanligt. Men nu fick vi rätt art i alla fall. Och farsan kunde på sin gps markera ut en ny fläck som han kanske besöker igen framför. För något år sedan så tappade han en mycket tung fisk på vj, som kändes som en gös. Plötsligt så kanske det händer, finns trots allt någon enstaka rätt stor gös i denna tusenbrödra sjö, precis som det verkar göra i de flesta av dem. Så med lite flyt är det till och med möjligt att ta en sådan med bottenbaserat vj, inte mycket är omöjligt, men en del saker är däremot grymt svårt.

De gösar vi fick var väldigt magra. Det säger sig självt att när det står massvis med gösar nästan på varandra, så blir det det väldigt lite mat över för var och en, skulle någon av dem en dag bli stor nog att kunna börja äta större byten och börja vandra mera själv, ja, då är den redan för gammal för att hinna nå rejäl vikt. Men brukar finnas i alla fall någon gös i åtminstone 5-6 kilosklass i många tusenbrödravatten, samma gäller Burträsket. Fiskar som kanske vuxit upp under rätt tid, när konkurrensen var mindre, eller helt enkelt hamnat på rätt platser och kunnat äta upp sig utan större konkurrens från andra fiskar.

I sådana här sjöar skulle det behövas en regel där gösar över låt säga 1,5 kg måste släppas tillbaka, sådana fiskar är ovanliga. Bättre att ta mindre gösar till mat, de som det finns i överflöd av, bättre att glesa ut det beståndet med att ta matfiskar än att ta de som trots allt växt förbi "tusenbrödrastorlek".

***

Jag och Richard hade bestämt att försöka tajma in ett göspass i Norrbotten, gick ju riktigt bra då vi gjorde det förra året. Det var ju då vid tog gösen på 90 cm, nära 7 kg. Men vi har inte lyckats tajma in med väderlek och när det skulle passat för oss båda samtidigt, tyfilus.

***

Även Mats har fiskat gös, han har hunnit med att dra ytterligare några gösar över 2,5 kg på vertikal jigging. Mer om gösarna och om abborrarna han fångat som jag skrev om för någon dag sedan, finns att läsa på hans blogg. Som vanligt finns den att finna på denna adress:
http://fiskelyckainorr.blogspot.se/
/Krister



130810 - Norrlandsborrar

Vi kan börja med Robban Pederson som under några veckor av sin semester varit i Norrland, där landade han denna abborre.

Ja, vad säger man? Sjukt vacker abborre. Skulle man bli kär i en fisk är frågan om det inte skulle bli just en storabborre med röda vackra fenor?

Han tillbringade som sagt en del av sin semester i Norrland (dock inte så högt upp som Norrbotten) och hann som synes med fiske. Detta fiskepass var han iväg utan håv, han fiskade med jigg och UL-grejor när denna abborre small på. Jag kan då säga att jag skulle då inte vilja vara utan håv när man ser en sådan abborre visa sig. Kan nog vara en situationen där risken är hög för ett felvridet tarmvred. Om Robban fick ett felvridet, "rättvridet" eller ett tarmvred över huvudtaget det vet jag inte, men han fick i alla fall ge sig på att försöka handlanda abborren.

Han säger att tur att den satt så bra om den gjorde för han hade flera misslyckade försök innan han till sist kunde greppa den i munnen. Vikten kunde fastställas till mäktiga 2075 gram vid en längd av 49 cm.

Kom osökt att tänka på min vj borre från i höstas på 49,4 cm, sjuk skillnad på konditionen... vilket också bilderna visar.

***

Mats har också fiskat efter abborre och fått ett par skapliga, fast känns ju lite fel att nämna dem i just detta inlägg, efter Robs praktborre. Fast allt som glimmar är ju varken aliens eller monsters, men kan vara fina fiskar i alla fall. Han har kört 2 abborrpass i 2 olika vatten och fått ett par abborrar i kilosklass. Den ena är den största han fått på ett tag i vattnet och den andra blev ett ny å-rekord för honom, så han kan känna sig nöjd. Men är inte enbart abborre i ån, han hann också med att dra 23 gäddor...
/Krister



130805 - Fiskar som pallar fisketryck?

Finns det då ingen art här uppe i Norrbotten som visat sig fixa detta bra? Jo, faktiskt.

Men då är det inte fisketrycket i sig. Jag tänker på ruda. Denna bevisligen exotiska fisk. Första gången jag fiskade efter denna fisk var i slutet av 80-talet i en sjö i Västerbotten. Det bidde ingen ruda. Tror det blev något enstaka pass till, intresset fanns för arten men många andra arter drog också. Så det kom att dröja till 1996 innan jag mer seriöst började fiska efter arten. Jag hade läst rätt mycket om arten förut men nu pluggade jag in rejält. Jag gillar skarpt att hitta egna lösningar och idéer, men till denna exotiska art behövde jag först en rejäl grund.

Sedan började jag dock experimentera själv med ditt som datt.

Rudan kan gå väldigt nära land, gäller även de stora exemplaren. Något riktigt intressant var i en sjö med rätt klart vatten, att lägga någon mäskboll riktigt nära land, runt 1 meter ut. Sedan stod jag en bit ifrån och spanade. Jag visste att det fanns fin mört i sjön. Halvkilosmörtar var vanliga. Men snabbt hittade rudor mäsket och började väldigt försiktigt och lamt sakta, sakta masa sig fram runt mäsket. Allt gick i slowmotion, Jag hade blandat i majs i mäsket och efter ett tag vågade sig någon fram, tog in ett masjkorn, för att direkt spotta ut det. Ta in igen, spotta, ut, in igen, spotta ut, in igen spotta ut etc. Snacka om försiktiga fiskar, de är verkligen noga att det de äter verkligen är något att ha. Det var nu flera rudor inne, alla samma beteende, men bara någon av dem vågade sig ens fram för att göra beskrivna test. Sedan så ser jag några mörtar i 4 hektos klass komma in och då bara "pang, pang" så attackerar de mäsket och majsen på en gång. Rudorna liksom bara stod där och funderade vad som hände där. Snacka om att mörten har lätt att konkurrera ut rudorna.

Men under en sådan där koll så fiskade jag också upp en ruda. Var flera rudor inne, kunde då välja vilken av dem jag skulle doppa ned kroken betad med majs på. När den sög in majskornet så gjorde jag mothugg (kändes lite för enkelt, kändes nästan som fusk och kanske därför jag bara testade det där fisket en gång, på en fisk) den vägde en bra bit över kilot. Och då jag hade kunnat jämföra de andra rudornas storlek och det fanns en som var större så gissar jag den vägde ca 1,5 kg.

Men nu börjar vi komma till sakfrågan. Man förstår att rudor växer sakta, de är minsann inga jaktmaskiner. Men det har däremot visat sig att i vatten det mäskas regelbundet så lär sig rudorna att mäsket faktiskt är mat. De behöver efter hand inte fundera speciellt mycket innan de kan börja trycka i sig mäsket. I dessa vatten så växer rudorna sakta men säkert. Finns många vatten där viktökningen på sjöns rudor kunnat följas och som startat en tid efter att det börjat fiskas (mäskas i vattnet). Finns också exempel på vatten där de avlivat de mörtar de fått upp och att rudorna vuxit mer även på grund av det.

Finns även ett exempel från Norrbotten. Vattnet där jag tog mina största rudor, där började man göra samma sak. T.ex. ha metetävlingar där eventuella rudor skulle släppas tillbaka men alla mörtar dödas. Och det gav resultat i form av viktökning.

Finns ytterligare arter i södra Sverige som reagerar på samma sätt vid vatten där det mäskas mycket, att vikterna på fiskarna ökar sakta men säkert. Men av de arter som finns här uppe (i mer än något enstaka vattendrag) så har vi alltså rudan, en fisk som kort sagt växer av fisktryck. Men då inte fisket i sig, utan av mäskningen. Givetvis skulle de växa ännu mer om inte vissa av dem togs upp. För man kan räkna med att efter de fångats och satts ut så tar det ett tag innan de äter igen, men ja, ni förstår vad jag menar. Braxen (och kanske id) borde vara en annan art, men i Norrbotten så vet inte jag om det finns något vatten där det mäskas så pass regelbundet. Men i södra Sverige finns det dammar med hårt fisketryck där de växer år efter år trots redan höga vikter.
/Krister



130730 - Rapport med väder

Om vi börjar med vädret, vi hade en period med uselt väder, vattentempen sjönk också rejält. Men senaste tiden har vädret varit kanon, varmt och soligt.

Själv hade jag ett fiskeuppehåll på mer än en månad. Sedan ett kort trollingpass efter gädda på ca 2,5 timmar. Gav en gädda på ca 3,5 kg. Och så har jag och Mats testat efter gös, men gav bara smågösar och gäddor upp till ca 5 kg.

Både Henrik och Richard har också fiskat gös, men bara smått.

Mats hade ett litet fiskeuppehåll (typ en vecka) efter Norgetrippen, men sedan har han fiskat på rätt bra, och även med bra resultat. Jag ska länka till texten han skrivit, med fina fiskar på vertikal jigging. Men jag bjuder först på 2 foton.

Gös på 2750 gram.

Gädda över 10 kg.

Texten.
/Krister



130720 - "Hur stor" var mörten?

Jag skrev ju nyss om en mört på 1250 gram 48 cm, omkrets 30,5 cm, som Conny Svingdahl fångade. Visst, där har vi vikt och längd men "hur stort" är det egentligen? Gemene man har nog inte så jättebra koll på det.

Vill minnas att rekordet länge var på 1221 gram, men att den av någon orsak ströks. Var mindre noga och mindre koll förr i tiden, så många fiskar har i efterhand strukits, t.ex. dåvarande rekordet på gädda som löd på 22,5 kg. När mörten ströks så blev inte snäppet ned mer än 1 gram. Så 1998, så var istället rekordet på 1220 gram. Varför jag minns detta är kanske för att det var året jag tog min största. Men just den sommaren togs en gigantisk mört, från Norrbotten också den, vikt 1726 gram, det står sig än i dag som Svenskt rekord. Det lär bli svårslaget, frågan är om det inte krävs att man tar den innan leken, annars vill det till en både extremt lång och extremt grov mört. Men totalt omöjligt är det inte (men ska mycket till, helt enkelt sjukligt svårt) helst då senare på säsongen då de ätit upp sig.

Så 1250 gram, hade alltså 1997 varit Svenskt rekord plus att det även efter det är väldigt sällan i landet det tas någon så stor. Det säger det mesta om hur stor denna mört är. När man då tänker på att den fångades precis efter leken så undrar man vad som simmar i den sjön. Var den sjöns största mört, eller finns det ännu större?? Jag tror det finns större. 6 dar efteråt tog storebror Lars Svingdahl en nästan lika tung mört, 1240 gram, 46 cm omkrets 30 cm. Jag gläds med grabbarna, 2 riktiga kanonfiskar, bara att gratulera!!

Rekordmörten på 1726 gram togs i en sjö utanför Jokkmokk. Mörten var 49,2 cm, den hade mest troligt ej lekt. Jag vet inte om den togs på riktat fiske efter mört eller om han var ute efter något annat. Var inte lätt minsann att hitta en bild på besten, men till sist så. på Sg Pescas hemsida. Jag har ett minne av att det inte ska finnas någon poseringsbild. Är ju nu ett tag sedan men man har ju läst om det, när fångsten blev offentlig så blev så klart storfiskregistreraren väldans nyfiken på mörten. Minnet säger mig att den döda mörten skickades dit och att den därför blev noga mätt etc. Har förresten luskat fram att omkretsen var 35,5 cm.

Niklas Nilsson tog våren 2000 en fet mört på 1455 gram 44 cm i Östersjön, Skurup. Ponerar vi då att den skulle hålla den konditionen proportionerligt sett och vara 49,2 cm lång, så förstår man att rekordet är möjligt. Så om rekordet en dag tas är det inte säkert det är från Norrbotten, har visat sig finnas bra mörtvatten över hela landet.

Spinn och dropshot efter stormört

Många tänker väl att hehe, spinnfiske efter mört... Men faktum är, jag på allvar tror på detta. Har haft det i tankarna sedan ca 15 år tillbaka. Kanske ännu hellre dropshot, eller så inspinningstekniken man ofta använder till metoden.

Vad som fick mig att börja tänka på detta är några händelser, bland annat några attacker i sjön där jag tagit min största mört. Först minst en på platsen där jag tog den på 1030 gram, då inget hade hänt på länge och jag skulle veva in för att kasta om så attackerar en stor mört men missar. Andra gången var mer tydligt, fiskade på en helt annat plats i sjön, en liten chansning. Nötte och nötte, timme efter timme, platsen verkade kass. Började misströsta, när jag så vevade in så attackerar plötsligt en stor mört, och det såg ut som den attackerade sänket. Så om jag haft tankarna på det förut så blev det mera uppenbart nu att spinnfiske efter stormört måste funka! Jag ger mig tusan på att vissa stora mörtar tidvis äter fiskyngel, så frågan är också om det vore läge att testa andra beten än de vanliga.

Sedan kan man ju fråga sig varför attackerna när jag vevat in bara hänt i den sjön. För att det främst är riktigt stora mörtar som beter sig så? Eller något speciellt med den sjön? I vart fall bestämde jag mig för att göra ett seriöst test. Men kort därefter så började fiskesuget efter vitfisk avta, så tanken blev som så ofta just bara en tanke.

Det känns alltid mer eller mindre obra när man inte provat saker man länge velat prova. Om nu aldrig jag kommer att testa det, så kanske någon annan gör det.

Sedan vet jag inte ens om jag borde behöva gå in på, att det ju är olika på situationer. Det är ju en sak att testa metoden precis när isen gått, några grader i vattnet bara. Jämfört med att testa det efter leken, under sommaren.

Summa summarum. Jag skulle verkligen inte bli förvånad om rätt utfört spinnfiske eller dropshot efter mört någon gång i framtiden kommer bli en het metod för riktigt stora mörtar. Fiske med fiskyngel (skulle även funka på bottenmete) är något annat som skulle vara riktigt intressant att testa för riktigt stora mörtar.
/Krister



130717 - Gös syd kontra nord

Om gös i både syd och nord och reflektioner på skillnader.

Ari har spenderat sin semester på sydligare breddgrader och fiskat två gånger. Andra gången fiskade han med en kompis, och de lånade kompisens farsas båt som han har i Mjörn. Båten är inte utrustad för fiske och har en gammal 20 hästars tvåtakt. De for ut i kvällningen med varsitt handhållet spö och utan ekolod. Styrde ut från båtplatsen mot ett område de spanat in på sjökortet. Efter en stunds trolling så hade Ari fisk på, en gös som vägdes till drygt 4,5 kg.

Den skulle återutsättas (men känner jag Ari rätt så hade han nog gjort det i alla fall) då dom har maxmått på gös i mjörn. All fisk över 70 cm skall återutsättas. Man får behålla matfisk mellan 40 och 70 cm. Riktigt bra regel, önskar den fanns här uppe också. Efter ytterligare en stunds trolling fick hans kompis hugg. Han drillade in fisken som inte gjorde mycket väsen av sig men precis innan håvning så släppte den. Såg ut att vara i samma storlek som den Ari fick. De körde på en liten stund till utan att känna något mer och kände sen att de skulle behöva återvända innan det blev beckmörkt. Svårt att navigera in med båten till båtplatsen då det är en hel del stenar och skär på vägen dit.

Ari säger att han fick en bild av hur "lätt" gösfisket är där nere om man jämför med Norrbotten. Och både jag och han menar, med den utrustning de hade och den fisketid de la. Och som både jag och han vet (enligt vad sådana som lyckats med storgös i sjön sagt till oss) så brukar de dra riktigt bra i mörkret, den tid de alltså nu inte kunde fiska.

Men det är ju ingen hemlighet att antalet stora gösar där är mycket större. Som en känd gösfiskare från Sydsverige sa, att när de kör pelagist vertikalfiske så släpper han på minst (kan ha varit runt 150 han sa) 100 gösar på ett pass och då släpper de ändå inte på de minsta. Låter helt sjukt, då man vet hur få fina gösar man ser på loden här under en säsong.

Se också på team ROA:S pass jag nyss skrev om, första gången i ett för dem nytt vatten och på ett kortare pass så fångade dem 5 gösar där de 3 största vägde mycket fina, 4,6, 5,3 och 5,7 kg.

Eller som jag skrev här på sidan i augusti 2009 efter att jag och just Robban Pederson fiskat gös här uppe.

Undertecknad och Robert Pederson fiskade gös i två dar. Största fisk blev en bonusfisk jag fick, gädda på 7,6 kg. Som vanligt i alla vatten vi provat så var medelvikten dålig. Jag fick en på 1200 g på trolling vilket blev största gös på 2 dars nötande. Fast Robban fick den roligaste gösen, faktiskt ett nytt pers! Nja, inte sånt pers då han har flera över 6 kg från Göteborgstrakten. Men ett minpers. Den var faktiskt inte alls mycket längre än den wobbler den högg på! Jag bannar mig själv att vi ej vägde den! Men tror inte den vägde mer än max 150 g eller nått. En kul fisk.

Det med dålig medelvikt. Robert berättade att där de trollar gös i Göteborgstrakten så får de inte gösar mindre än 2,5 kg. Kanske han såg att jag tittade misstänksamt, men då la ha till att nja, egentligen just inte under 3 kg. Jag höll på få krupp av tanken ju. Helt bisarrt, men så är det. I och för sig inte mer än ca 1-12 hugg per båt och fiskepass, men jag menar ändå. Här har vi provat alla möjliga metoder, platser, tider på dygnet och beten. Gösen är kinkig och vi har såklart lärt oss saker genom åren, men inget har märkbart kunnat höja medelvikten.

Men har åkt iväg på 2 gössvängar förutom den gången Robban var med. Alla gösar har vägt under 900 g, förutom denna.

Den är jag uppriktigt sagt nöjd över. Man måste ju jämföra med sig själv och inte med vad de tar längre söderut. Jag tog trots allt min första Norrbottensgös 1993 (från Västerbotten många år tidigare) och sedan har det blivit gösfiske då och då och ändå har jag endast landat 2 tyngre än denna från Norrbotten någonsin. Så jag är mycket nöjd över den (även om man så klart skulle vilja ha ännu större, men det är en helt annan sak).

Gösen på 3400 gram tog jag i en typisk tusenbrödra sjö, så därav att jag är så nöjd över den. Nu har vi ju ibland efter det fiskat i ett vatten med klart bättre medelvikt. Men frågan är ju också hur länge det vattnet håller för fisketrycket.  Vi misstänker det är rätt få stora i vattnet, se t.ex. på vår återfångst förra sommaren. Och trots allt väger de flesta under 2 kg.

Nu är det som det är och jag gnäller absolut inte, utan säger bara hur det ligger till. Jag ser det istället som så att vi här uppe har en större anledning att vara stolta ifall vi väl tar en fin gös. Däremot tror jag det finns riktigt stora gösar även här uppe, men antalet stora gösar där nere än långt större, bara att hålla med Ari om den tankegången.

***

Fick veta att Mats varit ut och vertikalat gös i en annan sjö. Han och vänner har lagt många göspass där, nu blev det nytt båtrekord och nytt sjöpers, en gös på 2400 gram.

Dessutom blev det en bonusfisk, en gädda på hela 109 cm. Däremot väldans mager, vikten stannade på 7450 gram.

***

Jag kunde inte annat än le, för tror det hänt förut att jag och Mats oberoende av varandra skrivit om gösvikter. Det översta skrev jag för runt en vecka sedan och om Mats gös för någon dag sedan. Fick nu idag precis veta att Mats (han visste inte heller att jag skrivit om det) också skrivit om gösvikter. Läste igenom det och vi har i alla fall skrivitt om det på lite olika sätt, lite olika infallsvinklar. T.ex. har Mats även gått in på varför han tror att gösarna har de vikter de har här uppe. Han är också inne på att det verkar vara få stora gösar i vattnet vi tagit de största senaste åren, bland annat baserat på att fisketrycket periodvis var rätt högt och att bara ett fåtal fina kom upp.

Och ja det kunde vara upp till runt 4-5 båtar ute samtidigt som nötte efter gös vissa dagar förra sommaren. I ett vatten i södra Sverige är det inte "lika mycket", i vatten där det finns fler stora gösar (men förmodar det finns vatten även där med få stora) men här är det annat. Och angående att få stora kom upp och att det verkar vara få stora så kan sägas att det fanns erfarna gösfiskare som förra sommaren fiskade (både vertikal och trolling) där flera dagar i rad utan att komma upp till mer än som störst dryga kilot, så det är absolut inte bara att åka och hämta en fin gös.

Men som sagt, det är ju en större utmatning när det är svårt, man måste tänka till mer om man ska lyckas och man har också större anledning att vara nöjd även om gösen inte är stor sett över hela landet. Eller ännu mer om man tar en stor i ett tusenbrödra vatten med nästan enbart gösar under 1200 gram.

Och här är det Mats skrivit.
/Krister



130709 - Fiske på en djup grund rygg

Detta inlägg handlar främst om fiske på stora djup, efter, typ aliens.

Börjar med Robban Pederson. Curt Folkstedt är ett namn jag känner igen väl från fisketidningar sedan långt tillbaka i tiden, vad jag minns så var han redan då en typ a guru inom havsfisket. I alla fulla fall så "arrangerade han" denna resa som Rob var med på, fisket bedrevs på stället som kallas "10 gradarn". Man skulle till att bottenmeta på ett grund (en grundrygg) långt ut till havs. Fiske på ett grund då tänker nog de flesta att man fiskar just grunt, sådär 2-8 meters djup. Men detta var inte ett grunt grund. Nog tur jag inte hängde med för då hade jag nog inte haft lina nog att nå ned. Minsta djupet de fiskade på var 275 meter, vad det djupaste var vet jag inte, men vet att han innan fisket sa att de skulle fiska på ned till över 400 meters djup.

Robban började med att visa vägen, första fisk ombord blev hans, och inte vilken fisk som helst, en vitrocka på 8 kg, hur coolt som helst. Får mig att tänka på aliens. En snabb titt i storfiskregistret visar att svenska rekordet är på 11700 gram, så Robbans fisk var således stor. Trots den starten så fick de bara 3 vitrockor till och alla dem 3 var felkrokade. Men de fångade en mängd andra fina fiskar, de tog t.ex. 2 långor över 14 kg, Robbans största 12,62 kg. Togs sej över 7 kg (utan att rikta på det) och man tog ett helt gäng med blåkexor (kallas även svarthaj) med toppar ända upp till 800 gram, vilket är stort för arten, mycket stort. Så sent som 2007 var svenska rekordet på 675 gram, nuvarande rekordet sattes 2010 och ligger på 906 gram.

Men höjdpunkten var en mindre kungsfisk. För att göra det hela "glasklart" så var det alltså inte en större kungsfisk, och inte heller en mindre, mindre kungsfisk, utan en större mindre kungsfisk... Den fångades av Curt Folkstedt himself och vägde i båten 900 gram, på land ett dygn senare 858 gram. Nu vet jag att storfiskregistreraren liksom många av de anställda på sportfiskarna har semester. Därför borde beskedet dröja. Det är (och ska vara) väldigt noga vid Svenskt rekord, experter ska granska (så att det är rätt art) etc. etc. Och inget är klart förrän det är klart, men i alla fall så pekar mycket på att detta kommer att bli ett nytt Svenskt rekord för mindre kungsfisk. Nuvarande rekord togs 1996 och vägdes in på 805 gram.

Större kungsfisk är ovanligare än mindre kungsfisk (vilken väl möjligen kan låta logiskt) faktum är att svenska rekordet fram till 2009 var vakant. När det väl anmäldes en så var det inte en större, större kungsfisk, istället en mindre större kungsfisk, men alltså inte en mindre kungsfisk, kort sagt en mindre stor större kungsfisk (hmm, vid närmare eftertanke så kanske det är tur att den är ovanlig, haha, sorry, jag själv hade i alla fall kul med att göra allt "glasklart" angående mindre och större kungsfisk...) Det var en sensationell spöfångst från Ven och vikten var 1015 gram. Så den är ovanlig, men faktum är att det (yrkesfiske) även fångats stor större kungsfisk i Sverige. På Smögens fiskaktion har det kommit in en (finns bild på den) som vägde hela 10,5 kg.

***

Tänk om det fanns större gädda och mindre gädda och vad härligt rörigt det skulle kunna bli i fiskedagboken.

***

Länken som kommer här kan jag rekommendera av olika orsaker, först en liten text (med bild) om svenska rekordet på större kungsfisk. Men nedan det kommer en lista som passar bra på min inledning om alien, världens 10 mest konstiga fiskar. Och nere till höger ett antal "lika som bär", där den andra sticker ut och den sista är mindre hygglig... Länken

Inte heller att förglömma så tog Robban 2 nya reggarter! Svårt hålla räkningen nu, men tror han är uppe i 35 olika storfiskregistrerade arter.

Efter detta fiske så var team ROA (Robert med fru) ute på ett eget pass i ett område vid Orust. Robban får själv berätta om detta fiske:

Målet var väl först och främst att se om piggvararna kommit "på plats" vilket brukar vara den här tiden på året i det området - efter 5 piggvarar landade varav två reggar (till Anneli) så kunde man inte annat än le stort:-) De var på plats. Skitroligt fiske iallafall! Inte långt därifrån ligger det ställe där vi ifjol fick ett par riktigt stora Rötsimpor (mina första reg-simpor), och Anneli som vid det har laget verkligen har gjort sig förtjänt av att fånga en reg-simpa var lika sugen som jag! Fram till ifjol midsommar, då jag fångade mitt livs 2 första reg-simpor med en dags mellanrum, så hade Anneli fångat alla våra största simpor!! Flera på mellan 300-350g, men alltså ingen över reg-vikten på 400g. Själv hade jag bara fått simpa upp till knappt 300g innan midsommar ifjol. I lördags började vi fiska i samma område igen, och höll tummarna att simporna var hemma - och det var dom!! Under sena eftermiddagen och kvällen landade vi 20-talet simpor!! Tre av dom var över reg-vikten och Anneli kunde väga in hennes 13e storfiskaregistrerade art på fina 480g!! Det innebar även att hon fått ihop till hennes andra guldnål (10 olika arter)!! Kul!! Själv lyckades jag med bedriften att borda två stora simpor - 470g och hela 580g (33cm)!!

Nu har de tagit ett sådant stort antal stora rötsimpor att man inte kan kalla det för röta. Svenska rekordet på rötsimpa är ända från år 2000 och ligger på 810 gram. Men Robbans 580 grammare är den största registrerade i år och nytt klubbrekord i Tinca. Man kan väl kort sagt säga att det flyter på för team ROA.

Ja i lördags var man ute igen, på kvällen/natten trollade man gös, 5 gösar landade teamet där de 3 största vägde mycket fina, 4,6, 5,3 och 5,75 kg, en härlig gösserie!

***

Mats hängde med hällekungen S-O "Miekofishing" Larsson till Norge för att försöka lura någon stor flundra. Detta var Mats första havsfiske och verkar ha blivit en händelserik och spännande resa. Med kajakfiske intill dem och många flundror landade! Men vad är bättre än att läsa förstahands info, Mats tänker här framöver skriva en del inlägg med bilder från fisket på sin blogg. Men jag bjuder i alla fall på en aptitretare.
/Krister



130708 - Norrbottnisk stormört

Uppgifter har nått mig om att en viss Norrbottnisk specimenmetare i helgen i ett nytt vatten här uppe ska ha lurat en mört på hela 48 cm och 1250 gram!

Vill inte precisera mer än så då jag vet hur eftertraktade nya mörtvatten är (jag tycker att de ska få fiska så ostört som möjligt, men tids nog kommer nog namn och vattnet fram) Lika eftertraktade som de är, lika känsliga verkar de vara. När ett nytt ploppar upp så vallfärdar (nåja) metare dit och vattnen har då visat sig bli sönderfiskade efter bara en eller ett par säsonger. Det var var ju inte bara fiskare från Norrbotten, utan när det började dras stora mörtar här uppe så kom folk från hela Sverige, ända ifrån Skåne. De hade inte hittat så bra mörtvatten i övriga Sverige på den tiden, nu är det annat, då det dras stor mört lite här och där i landet. Så fisketrycket borde inte bli lika stort nu, och andra sidan så är det fler specimenfiskare i norr nu ändå, så svårt att sia om.

Men nu till ovanstående praktmört igen. Jag blev glad av beskedet om den. Man kan undra hur stor mört det simmar där. Början av juli, alltså precis efter leken. Under tiden jag specimenmetade mört fick jag intrycket att stora mörtar la på runt ett hekto från början av juli till början av augusti. Och det lär ju byggas på ytterligare sen. För att inte tala om vad den väger precis innan leken.

Kollade precis igenom när på säsongen jag fångade mina kilosmörtar och vikt/längd. De är fångade i 3 olika vatten. Skulle ha noll emot att skriva ut vattnens namn då jag inte fiskar mört nu, men av respekt till andra (som kanske testar comeback i vattnen) gör jag inte det.

Vatten 1. Här fick man lätt mörtar över 8 hekto, jag och Robban Pederson hade t.ex. ett pass (vi började på kvällen och fiskade fram till morgonen) där vi tillsammans drog 5 över 9 hekto plus ytterliggare ett stort antal över 8 hekto. Men alltså även 9 hekto gick pressa sig över, men däremot togs det bara ett fåtal över kilot totalt i vattnet. De hade inte riktigt konditionen för det, även de riktiga topplängderna verkade fattas. Men under nämnda pass hade jag flytet att få en som vi kunde väga till 1030 gram, vid en längd av 44 cm. Detta var i början av juli (2001) så med andra ord borde det varit möjligt att i alla fall få mört runt 1200 gram senare på säsongen. Vi fiskade denna gång flera hundra meter ifrån varandra (säckade fiskarna så vi kunde väga och fota dem tillsammans) men vi båda drog många över 8 hekto, fanns med andra ord ett stort antal fina mörtar i denna sjö. Kollade precis upp vikterna på dem 5 största från fiskepasset. Robbans största 915. 920 och 925 gram och mina 915 och alltså 1030 gram. Detta vatten levererade nog säkert i 3-4 år, och att det höll så för mörtsjöar i Norrbotten länge berodde säkert på det stora antalet fina mörtar.

Vatten 2. Här fiskade jag bara en eller två gånger, det här vattnet verkade "dö" redan första säsongen. Oavsett om jag nu fiskade en eller två gånger så första passet så fiskade jag och Conny Svingdahl tillsammans, här var småmörten rejält igång, men var ingen stor mört i farten alls. Tills jag fick en bestämt utdrag på svingtipen, kunde landa denna mört. Lite grövre än 1030 gram mörten, men också fångad senare, i början av augusti (också det 2001) Vi kunde väga den till 1165 gram vid en längd av 45,5 cm.

Vatten 3. Även denna gång fiskade jag med Conny Svingdahl och jag hade ett riktigt lyckat pass. Det här var en bit in i augusti, så mörtarna hade fått äta upp sig ett tag. Först kunde jag landa en mört på 1030 gram. Conny tog förståss också mört, men det var jag som hade flytet att ta de största dessa pass. Men dagen efter behövde han åka hem lite tidigare. Jag skulle förvisso upp och jobba dagen efter det och det började dra mot kväll, jag hade tänkte ge upp, men jag lyckades få in större mört på mäskplatsen och då var det bara att stanna kvar... Jag belönades för det med mitt personliga rekord. Det här var 3 år tidigare, alltså 1998. Det här vattnet höll ett par säsonger.

Så känsliga är mörtvattnen. Det påverkar säkerligen att det mest fiskas under högsommaren, varmare i vattnet så blir fisken känsligare för mycket, som mjölksyra, infektioner och klarar kortare tid ovan vattnet. Det man kan göra är att försöka vara så snabb som möjligt med fotning och vägning. Och behöver man säcka fisken (bäst om man ej behöver) så ska man försöka att säcka den så kort tid som möjligt. Och då helst där det strömmar eller i alla fall så djupt som möjligt. Sedan är det förståss att föredra att inte fiska så ofta i vattnet, så fisken får vara i fred emellanåt (mäskning är grymt effektivt) Men där kommer ju dilemmat om vattnet blir känt, då har man inte mycket för att låta det vila för då kommer andra att nöta på hårt där istället och dra de stora fiskar man kanske hade dragit själv annars. Inte lätt det där, men sunda förnuftet får helt enkelt råda, att göra det bästa av situationen.
/Krister



130614 - Regler för gäddtävlingar

Här kommer en fundering, eller kanske jag ska kalla det ett tips. För en simpel ändring i reglerna för Mieko gäddfisketävling tror jag skulle ge fler deltagare.

Det är det jag skrev om redan i juni 2008. En fisk istället för 3. Skulle jag vara med i en tävling skulle jag förvisso personligen definitivt föredra 3. Det blir mer rättvist. Men skulle jag däremot sitta i den sisten att jag skulle skriva regler till en dylik tävling och ville locka så många deltagare som möjligt så skulle jag helt tveklöst bestämma att endast en gädda per båt ska räknas längd på. Jag är tämligen övertygad om att det på sikt skulle ge fler deltagare. Nu när 3 gäddor räknas så blir det lite mer av en elittävling. De som känner till området bäst/är duktigaste fiskarna är de som gör upp om det. I princip är det så. Däremot en stor gädda kan mer eller mindre vem som helst få. Man kan i princip sitta och röka zigg nästan hela tiden men sista kvarten bestämma sig för att dra iväg ett kast, vilket kan räcka för seger. 3 stora på en tävling drar man inte på tur, men däremot en är fullt möjligt. När en bredare massa inser att chansen finns att vinna så vill också fler delta, det är så det brukar vara.

Skulle jag sätta regler för en mästerskapstävling, t.ex. Svenska mästerskapen i gäddfiske skulle jag välja MINST 3 gäddor, för att öka chansen att den bästa vinner. Men jag misstänker att tanken med Mieko gäddfisketävling inte är att det ska vara en elittävling, och då tror jag de skulle vinna på att välja en gädda istället. Kan tänka mig att en av tankarna med tävlingen är att öka respekten för gäddan, att visa att man kan släppa tillbaka den, även på tävling. Och då har man nog inget emot att få fler tävlande, dessutom i alla möjliga grupper. Unga som gamla, nybörjare som rutinerade.

Dessutom, med en gädda så blir det spänning hela tävlingen ut. Den som fått en stor kan inte slappna av, i sista kastet kan någon gå om. Som det är nu, om något sett eller fått höra att flera båtar dragit 3 stora och tiden börjar rinna ut så ger nog många upp. Men med en gädda så kan man vinna på sista kastet, fler blir inspirerade hela tävlingen ut.

Jag tror aldrig att bonkartävlingen kalix gäddfestvial skulle haft så många deltagare om man skulle räkna ihop vikten på de 3 tyngsta. Breda massan kan känna det för svårt att vinna. Prisbordet är inte det enda som avgör hur många som är med.

En annan fördel med att bara den största gäddan i varje båt räknas är ju att det blir enklare för arrangören.

Däremot är det troligt att det skulle ta ett tag innan det skulle märkas någon större skillnad, 3 gäddor i tävlingen är så inkört så många tänker att det väl är samma även framledes. Men i takt med att "grannen som inte brukar fiska" tar en topplacering så inser fler att chansen ju faktiskt finns! Till sist kanske både Svensson och Andersson (kanske till och med även Lundmarks och Marklunds) ställer upp.

Kommer ändå att vara så att den som är bäst och kan vattnen bäst har en större chans att vinna, men chansen för andra ökar lavinartat.

***

Resultat från förra helgens gäddtävlingar


Lördagens tävling (Jämtön)


Båtklass

1 Team Gäddor över 17 309
2 Team MB79 Mojoboats 283
3 Team Dead Beats 276
4 Team Gädde 268
5 Team Rosvik 250
6 Team Wikström 250
7 Team Mieko Norr 249
8 Team Tinge ling 235
9 Team Wildmarksshopen 234
10 Team Rånlandet 207
11 Team Ja vet it 205
12 Lag KX Gold 188
13 Team Minkarna 155
14 Team Berlin 150
15 Team KX Torres 77
16 Team Nonstop 77
17 Team Seskarö 1 0
18 Team Seskarö 2 0
19 Team The One and lonley 0
20 Team Nonstop MB 1 0
21 Team Råneå 1 0
22 Team Suomela.se 0


Landklass

1 Anton Suup 272
2 Henrik Rånman 271
3 Jim Markström 245
4 Filip Öhman 227
5 Johan Sundström 223
6 Mikael Öhman 94
7 Johan Hjort 94
8 Peter Henriksson 91
9 Stefan Westman 74
10 Lars Glad 71
11 Anders Asplund 0
12 Rasmus Blombäck 0
13 Linus Westman 0
14 Lars Johansson 0
15 Simon Lind 0
16 Eskil Johansson 0
17 Annika Johansson 0
18 Susann Johansson 0


Ungdomsklass

1 Elias Agner 222
2 Elias Wede 185
3 Tilde Westman 113
4 Lina Suup 78
5 Andre Storelv Karlsen 1
6 Albin Johansson 1
7 Jana Sandberg 0
8 Ellen Westman 0
9 Liam Westman 0
10 Cornelia Jofjärd 0
11 Jannica Sandberg 0


Söndagens tävling (Morjärv) plus totala från lördag (namn istället för teamnamn)

Sticka nr Namn/Lag Fisk 1 Fisk 2 Fisk 3 Tot sön Jämtön lö
8 Niklas Johansson 92 95 97 284 250
6 Torbjörn Resin 78 91 92 261 77
15 Robin Utbys 75 82 100 257 309
10 Thomas Johansson 70 70 77 217 -
3 Mats Holmgren 80 87 0 167 188
12 Johan Karlsson 72 82 0 154 276
5 Björn Wall 110 0 0 110 0
13 Christoffer Andersson 87 0 0 87 0
9 Ulf Öhman 79 0 0 79 -
2 Olle Berlin 73 0 0 73 150
11 Samuel Johansson 72 0 0 72 -
1 Ismo Leinonen 0 0 0 0 268
22 Jim Markström 0 0 0 0 245
7 Nils Gillberg 0 0 0 0 234
21 Lars Glad 0 0 0 0 71
4 Bosse Wall 0 0 0 0 0
16 Göran Martén 0 0 0 0 -


Totalt efter båda tävlingarna

Plats Namn/Lag Tot lö/sö
1 Robin Utbys 566
2 Niklas Johansson 534
3 Johan Karlsson 430
4 Mats Holmgren 355
5 Torbjörn Resin 338
6 Ismo Leinonen 268
7 Jim Markström 245
8 Nils Gillberg 234
9 Olle Berlin 223
10 Thomas Johansson 217
11 Björn Wall 110
12 Christoffer Andersson 87
13 Ulf Öhman 79
14 Samuel Johansson 72
15 Lars Glad 71
16 Bosse Wall 0
16 Göran Martén 0

/Krister



130611 - Gäddtävlingar

Jag är glad att det börjar tänkas om gällande gäddfisket så att gäddan börjar visas mer och mer respekt även här i Norrbottetn.

En del i den respekten för gäddan ökas på med hjälp av de catch and release tävlingar som kommit på senare år. Det har faktiskt varit några stycken i år, men längst har Mieko gäddfisketävling hållit på. Har bestämt för mig att kalix fisketävling någon gång försökt sälja sin tävling som catch and release tävling, men det är den verkligen inte. Eftersom gäddor över 6 kg får vägas in (gränsen var under flera år 5 kg) så är det enda de gör att sabba medelvikten. Och man avlivar de stora med sina värdefulla storgäddgener så man sabbar medelvikten både på kort och lång sikt.. De sabbar för alla sportfiskare, stora gäddor behövs också i vattnen för att hålla rätt balans inom alla arter. Dessutom får barn se stora mäktiga gäddor hänga döda och tar lätt då efter.

Så sent som 2008 så fångades det under tävlingen hela 21 (minst) gäddor över 6 kg. Det fattar nog alla vad sånt påverkar. Och efter det året har man inte heller varit i närheten av det resultatet.

Och nej jag skriver inte skit om tävlingen utan att ha agerat, har varit i kontakt med dem flera gånger, första gången för en massa år sedan och på ett vänligt sätt lagt fram mina synpunkter. Jag vet också att andra varit i kontakt med dem i samma ärende, men inget relevant har hänt.

Men nu var det catch and release tävlingar jag tänkte skriva om. Där blir det istället tvärtom, barn får förstå att gäddor är värdefulla i och med att de släpps tillbaka levande.

Jag har fått frågan varför vi i klubben ej ställer upp, eller vad som kan få oss att ställa upp. Men jag kan bara svara för mig själv. För mig personligen så tävlade jag mycket från slutet av 80 till runt början av 2000. först bara pimpeltävlingar sedan blev det även tävlingsmete (både i tävlingar med och utan mäskning, alltså traditionellt respektive modernt mete) och gäddfisketävlingar. Plus från mars 1996 och en del år framåt även tävling i specimenfiske. Så jag tävlade intensivt, men fastän jag gjorde bra resultat i faktiskt alla dem disciplinerna (vill inte gå in på några resultat här och nu i alla fall, men finns säkert att finna info om några av tävlingarna) så suger det inte för tillfället. Känner att jag liksom gjort den biten.

När jag tävlar är det seriöst, är det tävling så är det tävling annars ser jag ingen orsak att tävla. Kan inte se mig ställa upp bara för att ställa upp i en dylik gäddtävling, ploja mig igenom den, utan att bry mig om resultatet. Vet att alla inte är så, och för dem som inte är så, går det nog inte förstå, och då får det så vara, inget jag kan göra något åt. Men istället är det åt andra hållet för sådana som mig, att vi tänker samma om de som inte är så... Kan ta ett exempel på hur jag tänkte när jag tävlade i tävlingspimpel och man kunde se vissa tävlingsfiskare som var med i tävlingsklubbar och tävlade helg efter helg. Men man kunde se att de inte tog i max, inte borrade så fort de kunde, inte förflyttade sig så fort man kunde mellan fiskeplatser, inte drog upp fiskarna och krokade av och släppte i pirken igen så fort som de skulle kunnat för att vinna hundradelar på alla möjliga ställen, vilket jag hade väldigt svårt att förstå. En sak om någon som bara tävlar någon gång ibland på rent skoj eller för solens skull eller what ever gör så, men med i en tävlingsklubb och tävlar "jämnt". Men, jag förstår att alla människor är olika, det måste man försöka köpa.

Skulle jag vara med i en gäddtävling igen är risken väldigt stor att jag skulle känna att jag "måste" tävla vidare (speciellt om tävlingen gått dåligt) för att göra bättre nästa gång. Men att komma in i den biten igen är för tillfället inget jag känner för. Kan vara som ett gift att tävla, så jag har minst sagt förståelse för de som tävlar...

Så summa summarum, ingen ska tro att jag inte är med för att jag inte är nöjd med reglerna. Tvärtom, har ögnat igenom dem och kunde inte se något att anmärka på (dessutom är fisket i områden som hyser stora gäddor). De är i linje med vad jag själv redan för många år sedan föreslog vissa gäddbonkartävlingar att börja med. Gillar skarpt att gäddan visas respekt. Dessutom lägger eldsjälarna ned mycket tid på arrangemangen av dessa seriösa tävlingar, bara att buga och bocka för ett bra jobb.

Är stor skillnad nu mot från slutet av 80-talet (då jag själv började med catch and release på gädda) och många år framåt då jag personligen flera gånger varit med om att bli utskälld för att ha släppt tillbaka stora gäddor...

Och beskrivning som:

- Ja, du vet han som släpper tillbaka gäddorna, jaha han.

Det var då och då var det rätt så unikt uppe i norr att släppa tillbaka stora gäddor. Men det har runnit mycket vatten mellan stenarna sedan dess.

Även Rickard har förresten varit med i en del gäddtävlingar här uppe i Norrbotten. Men i stort varför övriga i klubben ej är med vet jag inte. Däremot tror jag att jag vågar säga att ingen av dem ogillar reglerna som t.ex. tillämpas i mieko gäddfisketävling. Antar att de kort sagt inte är så sugna på tävlingsfisket.

Jag skrev ovan att "dessutom är fisket i områden som hyser stora gäddor" Fick precis veta (skrev ovanstående i söndags) att det i mieko gäddfisketävling (som var i lördags) plockades upp 6 över 110 cm. En mätte 110 cm, tre stycken 112 cm, en 115 cm och så den största som mätte fina 120 cm med en vikt av 11,5 kg. Till synes tom i magen, den hade alltså kunnat väga bra mycket mer. Fick en bild på gäddan mailad som jag fick använda, gäddan fotad mot måttbrädan.

Det är mäktiga gäddor, inte minst på tävling. Gäddan på 120 cm fångades förövrigt av Robert Bertrand.

Längsta gäddan i Morjärv var på fina 110 cm.

Robin Utbys hade med sig David Lundqvist i båten. Ingen av dem behöver nog någon större presentation, utan de flesta predatorfiskare känner till dem. Det var inte oväntat att de vann tävlingen i Jämtön. Två mycket skickliga gäddfiskare i samma båt plus att Robin känner till vattnen kanonbra, så det var en lågoddsare, vilket det också var att de även vann totalt, där man räknade in båda dagarnas resultat (lördag Jämtön och söndag Morjärv.) Deras längsta gädda var 115 cm. I båda tävlingarna fick man räkna in de 3 längsta från varje team. Jag kan förresten länka in reglerna här:

Så för ni som är sugna är det bara att ställa upp nästa år och dra ännu större gäddor. Fiskeområdena är bevisligen heta!

***

Kollade precis i nyhetsarkivet att jag skrivit om catch and kill tävlingar förut, 2008 och 2009. Om vad jag tyckte och även förslag på regler för catch and release tävlingar. Plus lite annat. Vid intresse kolla här:
/Krister



130609 - Fisket

Har blivit en del pass men inga monsters. Någon gång runt mitten av maj badade jag båten för första gången. Första passet brukar jag i regel åka själv, skruva och fixa med båt och grejor och testa lite beten etc. Men Ari anslöt senare och vi snackade fiske och var ut en väldigt kort sväng och spinnfiskade efter lekgädda. Vi hann få en fet men liten gädda och tappade en annan.

Jag och Mats har fiskat en dag efter gädda och en annan efter gös, visst det blev både gädda och gös, men inga vikter att skryta länge om (eller för att vara helt ärlig inte att skryta om alls) Gösfisket började dock lovande, efter ca 20 sekunders vertikalande så pang, gös på 1400 gram, då tänkte man att yes, nu kom vi rätt i tid! Men på den platsen vart det sedan inte ett endaste pill mer. När vi så skulle till den plats där jag på förhand sagt att vi rimligen borde få mest gös på (t.ex. tog jag i juni 2009 18-19 gösar på vertikal jigging på någon timme på just den platsen) så kom ett rejält åskoväder in och regnet riktigt forsade ned så då sket vi i det och avslutade fisket.

Har också kört några pass själv, bästa fisken var en gädda som var lång, men väldigt mager och nådde "bara" knappa 8 kg.

***

Det har ju minst sagt varit dåligt om specimenfiske efter vitfisk sedan klubben startades, t.ex. för mig inte ett enda pass. Mats har i vår hunnit med att fiska 2 pass efter braxen och skulle räcka med att landa en över typ kilot för att få ett klubbrekord. Men för säkerhets skull så blev det lite mer marginal än så, största braxen kom att väga 2480 gram.

Förutom en del andra fiskepass har han även hunnit med ett fiske i ett grunt träsk. På spinnfiske lurade han en gädda på dryga 6,5 kg och inte minst en kompakt, mörk men vacker abborre på knappa kilot.

***

Vattenståndet i rinnande vatten såg ut att bli bra denna vår/försommar, men sedan kom vårflod, fjällflod och vet inte vad för floder på samma gång, när vi fick en riktigt härlig värmebölja. Vattnet steg lavinartat och fisket sjönk till graven i ungefär samma takt, typ. Helgen man borde fiskat, precis då vattenståndet gått ned till okay nivå då blev det inget fiske. Redan mitten av förra veckan var yttempen kring plus 17, massa många fler grader än normalt.

Värmeböljan var inte bra för fisket, men ack så skönt. Efter våra långa vintrar så borde det väl nästan vara straffbart att klaga för mycket på värme runt 25-30 grader?

Summa summarum, inget monster landat i klubben, men vi får väl se om vi kan hinna med något fler fiskepass i juni, än inte kört att någon av oss kan landa något vackert.
/Krister



130515 - Pederson drog fin gädda - Plus övrigt

Robban Pederson har nu bänt upp ännu en art till hans CV, denna gång gädda!

Vännen och före detta Lulebon Robert Perderson var i norrbotten nära att regga gädda redan 2002, när han med en förföriskt presenterad jigg på spinnfiske lurade en lång gädda på 126 cm, men trots den längden räckte det inte riktigt till regggränsen 12 kilo, det fattades ynka 200 gram.

Sedan han flyttade nedåt landet så har han inte fiskat så mycket gädda. Men nu i april så la han ett pass i ett hemmavatten, en vik som han vet brukar locka in lite gädda för lek. Låter Robban själv berätta:

Hade nött på bra på olika områden i viken (som är stor som en fjärd) och inte känt ett pill på grejorna på över 4 timmars idogt kastande. Funderade ett par gånger på att packa ihop och åka hem, men så "bara den platsen också först...", du vet ju hur man är:-). Den första sekunden känns det berömda "bottennappet", men som nästan direkt börjar sakta röra på sig....stor fisk!! Efter en grymt spännande fight på de lätta grejorna (15-40g haspelspö med jerkvobbler i linänden) så fick jag till slut se en hastig skymt av fisken, "hm... kanske 7-8kg, fin fisk...", andra gången fick jag se den lite längre stund, "hm, lite större ändå, kanske uppåt 10kg, kul...", tredje gången visade den hela den höga bredsidan och tjocka nacken -"Oj, det här kan vara den så efterlängtade reg-fisken!!!!". Jag såg dock att krokarna satt jättebra i sidan, så fisken fick trötta ut sig ordentligt i fler tunga rusningar innan jag tog fram håven.  Allt gick fick, fick dock ringa in en arbetskompis som bor nära att komma ner till hamnen, så jag lyfte in fisken i håven och brände snabbt in till hamnen och hämtade upp honom. Han hjälpte till med hela proceduren, och vikten slutade på härlig 12700g, fördelat på blott 115cm!! En riktigt välkonditionerad dam!! Så himla häftigt!!

Foto: Är bara att gratulera till Robbans art nummer 33 i storfiskregistret. Här förresten en intervju som sportfiskarna gjorde med honom efter att  han klarat 30 arter.


***

Ett tips för vädersiten som jag nyss skrev om, www.climendo.com. Om man håller muspekaren över respektive väderleverantörs namn (längst upp på sidan) så kommer det upp en liten ruta som visar när climendo senast uppdaterat prognosen för just den väderleverantören.

***

Är nog många som redan är ute och nöter i öppet vatten, jag har inte fiskat men båten har jag tittat över och skruvat och fixat lite. Så den bör vara redo för att användas, även om det finns lite mer att göra. Har även kikat igenom en del av fiskegrejorna, men där finns mycket kvar att göra.

***

Har inte nämnt något om vad Ari hållit på med under vintern/våren, han har fiskat en del pass efter öring och dragit öring på upp till 3620 gram.
Rickard vet jag mjukstartat upp fisket i öppet vatten. Första fisket så var han ute med sin son bara för att få blöta upp grejorna lite och förmodligen för att drilla grabben på spinnfiske. Mats har i helgen som var metat upp ett stort gäng idar i Alån (plus en del mört) de hade inte lekt men som vanligt numera så var dem små. Största runt 1,6 kg. Var annat på 90-talet och första åren in på 2000-talet, med en klart bättre medelvikt.
/Krister



130506 - Gäddfisken

Det har faktiskt blivit ytterligare några fiskepass för mig sedan senaste uppdateringen. Främst är det provfisken på "nya" platser. Nya som i första gången med isfiske på platserna, däremot båtfiskat på dem förut. Jag fick gäddor på platserna, men ingen plats gav väl någon riktig aha upplevelse, men i alla fall en plats skulle jag vilja testa igen. Har länge velat testa ismete där, t.ex. så satte jag ut gps markeringar där tänkta till ismete redan 2004. Men jag kan ha långt från tanke till handling.

Kom igång sent på eftermiddagen så hann inte fiska så länge, men gav ändå flera gäddor, platsen kändes rätt intressant.

Sedan så har jag också hunnit med ett fiske på en gammal plats, en plats jag ismetat på då och då under många år. Men jag har aldrig fått vare sig någon riktigt lång eller riktigt grov gädda, förutom ett enda undantag. Ser man bara framdelen så kan man tro att den kan väga riktigt mycket. Men den var kort, 106 cm och inte riktigt lika proportionerligt grov baktill och nådde därför "bara" 10940 gram. Men givetvis ändå ett riktigt bra längd/viktförhållande. Men som sagt, det var den enda gäddan jag fått där som varit riktigt fin.

Förra vintern så isfiskade jag inte alls, så var minst 2 säsonger sedan jag testade här senast, så svårt att veta vad man skulle förvänta sig denna gång. Hade för många år sedan också gjort ett riktigt sent isfiskepass där, men då hade jag inte ett napp, ett dåligt omen?

I vart fall så hade jag beslutat mig för att köra i 2 dar, sista chansen innan isen är får dålig, så ville prova både kväll och morgon. Under tiden innan hade jag följt (ibland via climendos sida) smhi, klart.se och yr.no och kunnat konstatera att smhi varit helt ute och cyklat vad gällt regnmängd. De hade konsekvent lovat regn medan sanningen blev att det kom inget, eller så ytterst lite. Så när nu igen smhi lovade regn medan klart och yr från em lovade noll eller så ytterst lite så tänkte jag att smhi har förmodligen fel igen. Jag åkte iväg på em, planen var att fiska tills skymningen, sedan sitta i bilen och "låtsas" sova (lura mig själv att jag sovit så jag kan fiska vidare från morgonen) för att sedan gå upp och fiska.

När jag kom fram så regnade det lätt, men tänkte det kommer sluta snart. Hade inga regnbyxor med mig, men overallen tål en del regn så den hade jag med ut på isen. Det slutade inte regna så jag fick ta på mig den. Men det var varmt i luften och i princip vindstilla så det blev riktigt varmt. Kontentan efter fiskepasset var att man var fuktig inifrån och ut. Jag hade lite svårt att släppa att varför fick smhi rätt idag då de haft så fel förut?

Nåja, shit happens, och faktan är att jag förmodligen skulle fiskat i alla fall.

Till fisket, inget hände, så jag började tänka på det sena fiskepasset jag gjort där ett tidigare år, med noll napp. Men så kom så ett napp, kunde landa en rätt mager gädda på kanske 3 kilo. Fiskade vidare flera timmar till, ända in i mörkret, men det blev ingen mer fisk.

Nåja, var bara att sätta sig och kura i bilen. Roade mig med att lyssna på radio, surfa på webben och att käka choklad medan jag väntade på Blund, John Blund. Frågan var dock, kommer han? Kände plötsligt en stark längtan av att få lägga mig, "bara jag får lägga mig så somnar jag direkt" så kändes det. Fantiserade om hur skönt det skulle vara att istället lägga sig på biltaket. Hmm, hade väl kanske inte sett helt normalt ut, fast frågan är om jag brytt mig? Men däremot fortsatte det att regna i många timmar till, så förslaget kändes ändå inte helt optimalt, tanken stannade vid en tanke.

Jag kunde i alla fall somna några kortare stunder, emellanåt hade jag igång bilen och värmen för att inte frysa för mycket och för att försöka torka kläderna. Sista gången jag nickade till så vaknade jag av att det var grymt varmt i bilen. Hade somnat med bilen igång på maxvärme.

Nåväl, någon gång där mot runt 04.30 valde jag att börja göra mig klar för nästa fiskepass.

Nu uppehåll, men däremot mer blåsigt så det var kallt, fick använda overallen igen. Tiden gick utan napp, men plötsligt, var snabbt där och gjorde mothugg. Gäddan var 99 cm, men mager. Inte ett bra tecken, 2 magra gäddor. Efter en stund kunde jag landa ytterligare en gädda, denna både kort och mager. Så jag funderade på om de gäddor som hade leken i tankarna fanns någon annanstans? Körde i alla fall vidare och se det kom ett till napp. När den kom till hålet såg jag att denna är fet! Det var lovande, fastän längden var dålig. Jag brukar inte dokumentera gäddor i den vikten, men eftersom jag tyckte den var grov så kollade jag längd och vikt. Jag har bara en som jag kan tycka grov gädda dokumenterad nära den längden förut. Den fångade jag 1998 på bottenmete i ett helt annat vatten. Den var 84 cm och vägde 4600 gram.

Faktum var att den gädda jag nu fått hade ännu lite bättre vikt/längdförhållande med sin längd på 82 cm och vikt på 4340 gram.

Efter att jag fick gäddan så omgrupperade jag ett spö och la det ca 15 meter ifrån hålet men längre ut mot djupare vatten.

Men sedan hände inget och började vara dags att bege sig av hemåt. Plockade upp ett par spön men hade något kvar av de jag trodde skulle ha störst chans. Och innan jag hann ta upp även dem så kom ännu ett napp, nu på det spöt jag hade omgrupperat. Denna gång kände jag snabbt att denna är klart större än de övriga jag fått idag. Klart tyngre och starkare, jag tänkte att den väger över 7 kg, så är det bara. När jag sen fick upp den under isen och den passerade hålet så såg jag att den var grov. Landningen gick bra och en fet, grov och kompakt gädda kom upp. Jag tänkte att den kanske med lite flyt kan väga 10 kg! Men när jag mätte den så visade måttbandet endast 102 cm. Ajdå, då kan den ju inte väga mer än en bit över 7 kg tänkte jag. Jag la i den i vågsäcken, satte den på vågen och lyfte. Då kände jag att det här känns ju faktiskt rätt så tungt. Efter avdrag av vågsäckens vikt så kunde jag konstatera 8460 gram, vid en längd av 102 cm. Rätt så bra kondition med andra ord.

Nu kunde jag packa ihop och känna mig nöjd över fisket och nöjd över att jag som förr i tiden hade vilja nog att sitta och "låtsas" sova i bilen för att fortsätta fisket tidigt nästa dag.
/Krister



130503 - Vädersidor - Nu en man kan lita på?

Vi är många som genom åren diskuterat vilken vädersida som är bäst. Vissa säger SMHI, andra säger Klart.se eller Yr.no, eller kanske någon annan. Sanningen är ju den att tester visat att en vädersida (väderinstitut) kan vara bäst för en stad under en period medan en annan vädersida under samma period är bättre för någon annan stad.

Här ett test på 45 dar gällande 4 olika vädersidor. Där var det benhårt men SMHI tog det på det berömda håret. Men andra tester för en viss period så kan någon annan sluta i topp. Summa summarum, slår man ut det på ett helt år så kan man som vanlig dödlig mer eller mindre inte se någon skillnad.

I början av förra året så länkade jag ovanstående test till Klart.se och SMHI och frågade också om de inte hade något mer långvarigt test som de kunde bidra med. För att sammanfatta lite av svaren så menade klart.se på att testet inte är korrekt vetenskapligt, detta i och med att:

Observationsstationerna som dessutom inte redovisades i undersökningen, ligger i de flesta fallen en bra bit ifrån själva prognospunkten, i det fallet städernas centrum. Som exempel kan nämnas att närmaste observationsstation för Stockholm som mäter nederbörd är Tullinge, 20 km ifrån centrala Stockholm.

De menade också på (och har en bra poäng där) att de uppdaterar prognoserna väldigt ofta och prognosen kan ha ändrats ifrån hur det såg ut tidigare på dagen, t.ex. om vindarna ändrats. Vidare så tryckte de på att de har en tjänst som kallas nederbörskarta och att den är väldigt pålitlig när det kommer till just nederbörd. Och att man hittar den om man går under "Väderkartor" och "Nederbörd" efter att man valt sin ort.

Angående undersökningen, så menade SMHI följande:

Undersökningar av det slag som fanns i DN - som ju hade en för SMHI positiv rubrik - är alldeles för små och säger egentligen ingenting.

De menade också på att den allra bästa prognosen får man om man köper någon specialtjänst från dem.

Vidare så fick jag följande svar:

Vi jämförde SMHI:s förutsagda temperaturer för 19 slumpvis valda orter i Sverige, Norge, Danmark och Finland med de temperaturer som yr.no förutsåg, samt kollade i efterhand med de verkliga observerade temperaturerna. Det handlade totalt om hundratusentals olika prognoser, både korta prognoser och långa prognoser. Som väntat gav SMHI:s manuella justeringar ett resultat som statistiskt kunde visas. För samtliga 19 orter hade SMHI bättre resultat än vad yr.no hade. Skillnaderna är dock knappast så stora att man som ”vanlig” användare märker av dem, däremot kan skillnaderna ha stor ekonomisk betydelse för många professionella användare.

Självklart är det ofta en stor skillnad mellan olika vädersidor när man ska titta på prognoser. Men på sikt, över en lång tid så jämnar det ut sig hit och dit. Tyvärr lite som ett lotteri.

Man kan välja att göra som t.ex. Mats brukar göra, att även själv kika på kartor för att på så sätt t.ex. kunna avgöra hur möjligt det är att slippa alternativt inte slippa regn.

Men nu har det kommit en ny vädersida som gör det mycket enklare och snabbare att få koll på de olika stora vädersidorna. Det har ju (det säger sig ju självt) visat sig att de gånger väderinstituten är överens om en prognos så är sannolikheten mycket större att vädret blir så, än om de visar olika.

Vädersidan jag följt ett tag heter Climendo.com. Här en länk där en av grundarna berättar om bakgrunden till att de startade sidan och man kan också se igen det jag var inne på att det kan vara lite av ett lotteri vilken av vädersidorna som prickar bäst över en kortare period.

Jag ställde en del frågor och att det var fritt fram om de ville tillägga något. Om sidan fick jag följande svar:

Sidan uppdateras ungefär varje timme, dygnet runt. Det kan ibland vara 1,5h, och ibland snabbare än så. Men på ett ungefär. Det finns ingen exakt tid som datan kommer upp, utan det beror sig lite på hur stora ändringar leverantörerna gjort, och därmed hur mycket ny data som ska processas. Blir väldigt mycket data, därför det kan skilja sig åt.

Ett dygn är uppdelat i 4 perioder 'a 6h. 00-06 (natt), 06-12 (förmiddag), 12-18 (eftermiddag), 18-24 (kväll)

Övriga saker skulle kunna vara att det kommer en app inom kort så att man kan ha med sig informationen lättillgängligt i mobilen.

Att vi endast visar 5 dagar eftersom det inte går att spå vädret längre än så (trots att många visar både 10-14-dygnsprognoser).

Att sidan kommer utvecklas mkt framöver, och i och med att vi har ett stort fiskeintresse så kan det komma lite mer information som kan vara intressant för oss fiskare. Som lufttryck osv.

 
Kan slutligen bara påpeka att climendos prognos är ett medelvärde av övriga prognoser. Sannolikheten som visas vid varje tidsintervall baseras på hur pass överens de olika väderleverantörerna är om hur vädret kommer att bli. Skalan omfattar: Mycket säker, säker, ganska säker, ganska osäker, osäker och mycket osäker.

För mig personligen så har jag märkt att jag ofta nu bara (speciellt om jag har ont om tid) går in på Climendos sida, vill jag kolla vad t.ex. yr, klart och smhi spår så ser jag ju det även där.
www.climendo.com
/Krister


130425 - Fler fiskepass

Mört, abborre, benlöja och gädda.

Jag och Mats hade en tid planerat in ett fiskepass vilket blev av nu i lördags. Kollade igenom fiskedagboken för att få ännu bättre pejl på hur mycket det brukat nappa denna tid. Bland annat hade jag fiskat där exakt samma datum, en gång förut. Då landade jag 7 gäddor och hade ytterligare napp. Nu skulle vi fiska med mer än dubbelt så många spön och flera timmars mer fisketid. Jag skrev till Mats:
- "Att skulle vi fiska från fm till kväll så vore ett normalt utfall (på säg 12 spön) nog 12-18 napp, så nappar ändå inte jättelite. Men då har jag i regel haft små mörtar och då får man ju de där minigäddorna. 3-6 hektos."

Nu skulle vi förvisso köra med relativt stora mörtar på många av spöna. Jag fiskade även med en gädda som bete på ett spö och en mört på 680 gram på ett annat. Men hur som helst, facit blev ett enda napp (fisk som spottade ut mörten innan mothugg) Baserat på tidigare pass tycker jag inte jag låg högt med var som vore normalt i napp. Men i fiske så är det ju ibland så att det som varit normalt förut kan bli något helt annat en annan gång, men det är ju också en del av tjusningen att diverse olika faktorer kan göra att antalet napp skiljer sig mycket från gång till gång.

Förutom detta fiskepass har det även blivit något till i närvatten, men inget av värde. Intressantaste har kanske varit pimplingen av betesfisk. Efter jag dragit en del mörtar så fick jag en benlöja. Riktade då direkt om pimplingen med sikte på just benlöja och blev rätt snabbt 5 stycken till. Plus ett gäng till med mört. Regnade och jag skulle vidare för att specimenfiska så la inte mer än ca 15-20 minuter på pimplingen. Med facit i hand ångrar jag nog en del att jag inte körde vidare och drog upp mera benlöja, var väldigt fin storlek på dem. Men de jag fick ligger i vart fall i frysen.

Ett annan gång i ett annat vatten nappade det riktigt bra med mört innan jag kände en bättre tyngd i pimpelspöt, en skaplig abborre.

***

I förra inlägget skrev jag följande "Känns som det skulle vara dags igen att någon i våran lilla fiskeklubb drar någon fin aprilfisk, oavsett art. Vore kort sagt på tiden."

Mats var ut i söndags med plan att försöka lura någon fin gädda och se det lyckades, äntligen en fin aprilfisk "igen", 116 cm gädda går inte av för hackor. Däremot var den mager, 9520 gram. I normala fall ska en aprilgädda i "normala" vatten väga bra mycket mer än så med den längden.

Foto:

Mats egna ord om fisket på sin blogg.

***

Återstår att se om det blir något fler fiskepass innan isen ger upp helt, mycket möjligt att i alla fall någon av oss kommer att göra något till försök.
/Krister
 

130401 - Första fisket sedan november

Ja inte hade jag trott det skulle dröja så länge till nästa fiske, men så blev det och gädda var det som var målet.

Jag hade helt klart tänkt mig att pimpla lake minst två pass, för att testa ett par gamla platser som jag tror på. Men det och övrigt fiske uteblev.

Men nu under påskhelgen så hade jag tänkt mig att fiska. Planen var fredagen, men så skulle Mats fiska lördag, så då beslöt vi oss för ett gemensamt pass då istället, vi valde gäddfiske. På denna plats hade vi fiskat förut och dragit skapligt med gäddor men de större hade kommit undan. Tidigt på morgonen så la vi runt 15 minuter på att pimpla upp mört så det skulle räcka och bli över. Sedan begav vi oss till fisket. Jag tänker inte dra fisket i långbänk för inget av större intresse hände. Det nappade då och då, ofta två napp efter varandra för att sedan vara lugnt ett tag. Vi kunde summera 10 gäddor men där ingen var av respektabel vikt.

Men var grymt skönt väder, vi hade med oss overallerna, men de kom aldrig till användning. Strålande sol hela dagen. Vi satt intill varandra på var sin stol, käkade, pratade och lät solen värma oss och väntade på napp. Var en trevlig dag på isen fastän de stora fiskarna inte ville vara med.

***

Mats är den av oss som ändå kört en del pass och även lyckats dra gäddor över 7 kg. Finns som vanligt mycket läsning i hans blogg Fiskelycka i norr.

***

Under april månad är det väldigt länge sedan vi drog någon riktigt fin fisk. En månad som ju annars ska vara bra. Varmare, snön minskar så jaktljuset blir bättre, dagarna blir längre. Men faktum är att vi i klubben inte dragit fina aprilfiskar sedan året då klubben startade, 2006. Då det blev en gädda på knappa 11 kg och abborrar tyngre än 1350 gram från 2 olika vatten. 1360 gram var största i ett vatten och 1480 g i ett andra. För övrigt tog vi ytterligare en över kilot i ett tredje (i mars en på 1430 gram i ytterligare ett vatten)

Vatten med abborre över kilot finns det "överallt", däremot är det svårare att först hitta var i vattnet de håller till och sedan att lyckas få dem att nappa. Och sedan 2006 har vi dessutom lagt väldigt lite krut på abborre. Jag sitter just och funderar på vad resultatet hade varit vid detta laget, om vi hade nött på hårt på de platser och vatten vi fick dessa borrar. Man kan bara spekulera.

Känns som det skulle vara dags igen att någon i våran lilla fiskeklubb drar någon fin aprilfisk, oavsett art. Vore kort sagt på tiden.
/Krister

130119 - Fin ismetegädda

Är Mats som har varit i farten, tänkte även nämna lite om hans blogg.

Har varit magert med fiske för oss i klubben. Jag har inte fiskat något alls sedan premiärfisket som jag skrivit om förut. Fast när jag kom från jobbet idag lördag och klev ur bilen och solen sken och det var runt nollan (enligt smhi så var det nära plus 2 under några timmar på morgonen vilket ju är en enorm skillnad mot de minus 15 till minus 26 som man är van från senaste tiden) så kände jag fiskesuget stiga. Verkar inte bli så blodigt kallt i morgon heller, men då jobbar jag också så kan inte bli något fiske. Nästa helg då jag är ledig lovas rejält kallt, igen, och helgen efter jobbar jag igen, så jag får nog vänta på nästa tillfälle.

Mats gjorde ett försök på lake i början av året, ingen stor men han fick i alla fall känna på lite lite lake Blev två stycken som båda vägde mellan 1- 1,5 kg.

Nästa pass gjorde han så sent som i idag, detta fiskepass la han efter gädda. Så här mitt i vintern brukar det vara svårt med gäddfisket, men han lyckades landa en rätt fin. I slutet av texten så länkar jag till hans blogginlägg så kan ni få färsk info om fiskepasset som han precis just skrivit om och lagt ut.

Sedan jag skrev min lakartikel har Mats hunnit med många inlägg. Först så ett inlägg där han kommenterat min artikel plus skrivit lite om hans lakfiskande och även gått in på catch and release. En stor lake är gammal så tas de stora bort så kan man med andra ord knäcka ett vatten. Hans inlägg har han döpt till:
Mitt och Kristers lakfiskande genom åren

Sedan heter hans inlägg i tur och ordning:

Var, hur och när får vi fiska?

4 år med bloggen...

Årskrönika 2012

Årets först fisk blev en lake (där han även skriver om en pann och en ficklampa)

Känslan efter att ha förlorat sin drömfisk

Fiskelycka i norr nu också på facebook

Första gäddfisket för året gav mersmak


Här är länken till Mats blogg:

Eller för den som direkt vill till sidan på facebook.

Slutligen en länk direkt till inlägget om gäddfisket
/Krister

 

121204 - Lakfiske - Pimpel kontra ismete

Artikeln hittas här.
/Krister


121202 - Premiär!

Så blev det då av, mitt första ismetepass på 2 säsonger, men det blev inte som jag hade hoppats.

Hade bara blivit 2 pimpelpass efter betesfisk, så nu kom det första specimenpasset. Jag och Mats skulle fiska, vi fick passa på när vi nu kunde fiska samtidigt. Men direkt man steg ur bilen kände man att fasen, det är ju kallt! Minusgrader och blåsigt. Förvisso så krokar vi av fiskarna i hålet och sedan bara vänder dem och direkt skickar ned dem i vattnen (bara om en gädda ska fotas eller vägas så blir det att snabbt hålla upp den) men om inte annat även kallt för en själv.

Vi hade räknat på att vi skulle vara ute i lagom tid, men visade sig bli för sent, började nappa direkt och det ställde till problem. Men minst lika mycket problem ställde det till att jag inte hunnit prova mina fiskeprylar i kallt väder förut. Jag har köpt ett par nya klämmor för ismetepröten. Liknande typ som de gamla men de är större annars samma princip med att tejpa fast slang. Enkelt och det funkar så ingen idé att ändra på konceptet. Men, skillnaden denna gång var att jag inte tog likadan slang som jag haft förut. Jag tänkte inte på att denna slang skulle fungera sämre i kyla. Denna slang hade noll töjning i kyla så jag kunde inte få in sprötet som det ska sitta. Och jag hade börjat med att göra klart 2 spön med nya klämmor och det hade redan börjat bli ljust så det var brådis. Tar upp första mörten ur det iskalla vattnet i hinken och när det då är kallt och dessutom blåser så är varje minut högst avgörande för hur länge man pallar utan handskar. I alla fall, mört upp och tacklade på den och ned med mörten och låta linan löpa ut. Sedan när man ska vinkla vippan rätt så går det inte. Slangen gav inte efter något alls, så fick stå utan handskar länge, länge innan jag till slut kunde koppla vippan. Redan då var det kris, minns jag rätt fick jag lov att ta på handskarna redan där innan jag kunde börja ned nästa spö.

Mats tog redan vid bilen på sig sin overall och sa när vi kom fram sa han att du gjorde nog rätt du som tog med dig din ut på isen istället. Och det brukar ju vara rätt, genom att vi brukar borra alla hål direkt. Tänkte att den överskottsvärmen brukar räcka tills man lagt ut alla spön. Men nu var isen tunn och jag fick ingen värme av borrandet. Medan Mats blev lagom varm, så det var han som valde rätt.

Sedan gör det nog inte saken bättre att det var vänsterhanden jag blött upp mest, den jag förfryst en gång. I vart fall nästa spö blev så exakt samma problem som med det första. Mats däremot är väl inkörd med sin fiskeutrustning, då han använt samma nappindikatorer "hur länge som helst" och tror han hade fått ut 4 spön (det blev också det antal spön han kom att fiska med) då jag fortfarande höll på med mitt andra. Men när jag så fick ut det så nappade det direkt. Och när jag så skulle lägga ut med nu mört så upptäckte jag att något hänt med rullen, ambassadur 6500 C3 har jag aldrig haft problem med förr, mina har gått som en klocka men just nu så blev det annat, så den gick inte alls använda.

Lyckades till sist trots mina händer lägga ut ett annat spö så jag igen hade 2 ute och måste säga att just då så räckte det, för det nappade "hela" tiden kändes det som, så att hann inte mer än lägga ut så nappade det och flera gånger samma sak. Så hade fullt upp med mina två just då.

Fullt upp även för Mats och efter vi landat några gäddor så säger han att det här är nog en lite bättre gädda. Jag går dit och hjälper honom att landa, kroka av och sedan ville han ha en bild så tog en snabb bild och sedan snabbt i med gäddan. Vikt 8120 gram.

Men sedan kom nappen att avta nästan helt och hållet, jag la i alla fall ut ett tredje spö, men där fick det räcka. Bara att inse att kylan besegrade mig denna gång och att jag tidigt fick lägga ned tanken på att försöka fiska så effektivt som jag ville. Kände att det var inte värt att förfrysa händerna igen (kanske man blivit förståndigare med åren, vad vet jag...) Var rätt fullt upp ändå bara med att rensa hålen från is och försöka att inte frysa allt för mycket.

Väldigt få napp efter inledande nappruschen och blev ingen mer gädda i respektabel vikt. Nej, det här var ingen höjdarpremiär, varken kroppen eller prylarna funkade till belåtenhet... Planen med overallen var inte heller rätt val. Redan tidigt fick jag vika av från planen att lägga ut alla spön innan jag skulle ta på overallen, hade bara ute ett eller två spön då jag kände att nej, måste på med den. Och givetvis så nappar det precis då jag håller på att ta på den...

Nej igen, ingen bra premiär det här. Ska jag se något positivt så var det väl att jag fick testa grejorna och vet vad som behöver åtgärdas.

Men visst, en gädda på 8120 fick vi i alla fall, även det att lägga på den positiva sidan.

Dagen efter hade vi spikat ett till ismetepass, men då det lovades ännu kallare så tyckte vi båda att nej, vi ställer in det.

***

Innan detta fiskepass har Mats hunnit med ytterligare ett fiskepass. Det blev några gäddor med en topp på dryga 6 kg. Men ännu häftigare var att han lyckades lura en gös, vikten 1590 gram.
/Krister


121126 - Fin lake på ismete

Mats har snackat länge om att han denna isfiskesäsong har som kanske största mål att lyckas med lakfisket.

Men att det skulle gå så snabbt hade han nog inte väntat sig. Just att få en stor fisk när man planerat fisket länge och att just få den när man siktar på det och inte som bonusfisk är lite extra. Detta blott hans andra riktade ismetepass på lake gav resultat.

Jag låter honom berätta själv om fisket:

- Sitter och tittar på spöet och ser då hur vippan böjer sig raskt och löser ut, går fram och ser att fisken tar lina, mothugg och den sitter. Känner att den stretar emot rätt bra och för ett ögonblick så tänker jag att f*n inte är det en gädda. Men vid hålet känner jag igen de där speciella knyckarna som lakarna gör. Har ficklampan en bit bort vid stolen, svårt att se så jag får känna med händerna i hålet, lirka lite, men känner den där släta huden så förstår att det är en bättre lake. Får upp den strax därpå. Fyller en balja med vatten och sätter den där i väntan på dokumenteringen.

Den är lång ja riktigt lång, men kanske inte så där superfet som man har sett större lakar vara. Mäter den till exakt 87 cm, väger den ett par gånger, digitalvågen visar 4220 g, så minus 100 g torr Ikeapåse fastställs vikten till 4120 gram. Ja vet inte vad jag ska säga, helt sjukt egentligen att den kom nu. Skrev ett inlägg om gamla udda lakaminnen och avslutade lite med mina egna funderingar kring framtida lakfisken, att en förbannelse gör att jag inte kommer över 3 kg, men får väl ta genvägen direkt då till en regg-lake och så blev det precis så också.

Hade ett till hugg när jag höll på med storlaken för jag tyckte att en bjällra lät, gick en stund senare och till ett av spöna var betet borta utan att vippan löst ut, så var en försiktig rackare och pillrade loss mörten. Strax efter 18 snåret fick jag en till en bit bort, den vägde 1900 gram.

Här ett par bilder.
Foto 1
Foto 2

***

Det är bara att gratulera till en fin lake och inte att förglömma så blev det ett nytt "all time high" rekord för klubben. Ari hade det förra på 3890 gram. Själv har jag inte kommit till mer än 3780 gram trots en massa lakfiske. En del pass bottenmete, men de flesta pimpel där jag en stor del av passen kombinerade med ismete.

En del lakpass kom från andra halvan av 80-talet fram till 1991, men de flesta kom från 1992 till 2004.

När man tittar runt så inser man att Mats lake är större än man först tänkte. I och med att lakfisket i Sverige inte är som det varit. Faktum är att den skulle ta första platsen i Svenska specimentävlingen, och det finns till dags dato bara 4 tyngre storfiskregistrerade lakar för 2012.
/Krister


121110 - Säsongen i öppet vatten avslutad

För mig personligen så blev det inga fler fisken. Richard brukar normalt sett köra ett litet gäng med trollingpass under hösten men denna höst blev det få. Men han lyckades i alla fall att ta en gädda på 9 kilo jämnt.

Ari brukar ju ibland fiska efter det som brukar kallas för ädelfisk. Denna höst har han gjort ett par försök. Vilket bland annat resulterat i harr på 7-8 hekto men främsta fisk var nog en insjööring på 2,11 kg i perfekt kondition.

Men nu tror jag inte någon i klubben kommer att fiska mer i öppet vatten denna säsong. Isarna ligger på de flesta sjöar i regionen (säkert i alla fall delvis i alla) och i havet i alla fall i vikarna. Sedan återstår att se hur vädret blir.

Gällande Luleå, idag lördag, plus i morgon och övermorgon lovas massa regn plus maxtemperaturer på 5-7 plusgrader. Rent allmänt lovas mest plusgrader ett bra tag framåt. Så frågan är vad som återstår av isarna efter det.

Har faktiskt tittat över isfiskegrejorna en aning. Vilket är ett steg närmare isfiske. Förra säsongen kom jag inte ens så långt. Är två säsonger sedan som jag senast isfiskade.
/Krister
 

121021 - Vj efter abborre

Vi har pratat om det i klubben förut, man kan väl i princip dra alla oss över en kam, att vi kan ha segt från tanke till handling, i alla fall gällande fiske. Vi kan smida planer vi tror stenhårt på, men att inte förverkliga dem alls, eller så att det kanske tar en sådär 16 år eller nått. Då kan man snacka om segt från tanke till handling.

Att fiska efter abborre på hösten har jag bokat in sedan mitten/slutet av 90-talet någon gång. Har varit riktigt nära flera gånger att testa det, jag vet ju var borren brukar befinna sig på hösten och har trott stenhårt på detta. Senaste höstarna har jag bokat in vj efter abborre i ett specifikt vatten, men så har det inte blivit något fiske alls istället. Och i regel blir man lika besviken på sig sjölv varje gång, då man vet att man gått miste om något, och förmodligen missat stora fiskar.

Nu blev det i alla fall av, inte mycket, men i alla fall något. Har lagt runt 10 timmar på vj och dropshot efter abborre.

Först så drog jag och Ari och rekade en sjö, jag förklarade innan att jag om det inte drar ut allt för mycket på tiden på hemvägen tänkte testa vj i ett vatten jag tror på för borre och sa att du får gärna hänga med om du vill. Han tänkte inte först det, men då vädret visade sig på sin bästa sida så ändrade han sig. Nu hann vi dock inte testa länge, men en abborre lyckades vi lura och den nöp mitt bete, vikt 960 gram. En bra start!

Helgen efter var jag tillbaka själv, jag kom igång alldeles för sent men redan efter ca 5 minuters vj fiskande så kände jag ett lätt hugg, mothugg och fast fisk. Jag kände direkt att det här är en abborre av bättre format. Så jag memorerade hur jag skulle greppa håven ifall en fin borre visade sig. När den bröt ytan så tvekade jag om den var stor nog, men valde ändå att greppa håven och håva den. Dess vikt var svårbedömd. Stort huvud på en mager kropp, längden visade hela 49,4 cm, men detta var en klart mager abborre. Har fått många tyngre, men det var ett längdpers och dessutom en viss tröst för alla år man försummat höstfisket efter abborre. Även om jag känner att det skulle gå dra klart tyngre än så.

Kan väl tillägga att jag testade både med jigg och löja men att det faktiskt var jigg som levererade abborrarna.

Sedan gäller det att få rätt fisk, rätt grovlek. Nu är det inte i samma vatten, men Aris klubbrekord borre är ett exempel på en extremt fet abborre, den mätte han till "bara" 47 centimeter (men menade på att dess rugbyboll form gjorde den svårmätt så den kan ha varit något längre) alltså ett par cm kortare än min, men när man ser bilden så förstår man varför den ändå vägde 1920 gram, grym kondis!!

Gös här uppe finns bara i ett fåtal vattensystem och i de flesta vatten är medelvikten också väldigt låg. Gäddor finns bara stora i ett fåtal vatten, såvida man inte vill resa rätt långt. Men däremot abborre, abborre över 1,5 kg finns i ett stort antal vatten. Av någon orsak så verkar just abborren blir stor i många vatten här uppe jämfört med många andra rovfiskar. Kanske det är för att här i kustregionen så är det ont om stora bytesfiskar men däremot mer välbeställt med små som passar abborren bra. För en stor gädda är det inte energi ekonomiskt smart att jaga runt på småfisk.

Att abborren blir stor i så många vatten är riktigt bra för fisketrycket, så att fisket inte försämras lika mycket.

***

Sedan har det blivit något till rekpass efter andra arter med lite test men inget att rapportera. Nu senast i helgen i en sjö fick vi bryta ca 300 meter is innan vi kom till öppet vatten, men min båt verkar stabil och fixade det till synes bra. Jag är av den åsikten att skulle jag vara för rädd om båten skulle jag köpa en annan. Har trailat den många gånger efter marken för att ta andra exempel. Är inte så ofta man fiskar numer och då måste man våga nyttja båten.

Jag hade ju tänkt mig göra 2 pass efter gädda i rinnande vatten här i höst, men det har inte blivit av. Första skulle jag göra här precis innan regnet kom för några veckor sedan, hade blivit kanon att fått in det passet precis innan älvarna steg. Andra passet hade jag tänkt göra ungefär nu och nu har ju vattnet sjunkit rätt mycket efter att regnet lugnat sig en tid. Men nu blev det inget av det, tyfilus. De pass man skulle dragit som störst är ju i regel de pass som aldrig blev av... (tror man ofta).
/Krister


121002 - Gädda på 117 cm

Det är Mats som har varit ute och trollat upp en del gäddor över 8 kg, varav en 10-klubbare. Han åkte ut själv på ett trollingpass och redan efter 5 minuter så kom ett hugg från en bättre fisk. När gäddan visade sig fick han se att den var dåligt krokad. Men det blev en lyckad håvning och han kunde mäta längden till 117 cm och vikten var 10,42 kg. Fotot tagit med selftimer och blev lite "kapad fisk" men man ser ändå att det är en stor gädda.

Sedan fiskade han gädda både lördag och söndag helgen som var. Lördag fiskade han med sin kusin Martin, visst fick de dra gädda, rätt många också med storleken var inget man ringer på hos grannen och skryter om.

Blev så nya tag i söndags. Kanske Martin borde valt den dagen istället, inte för att det nappade bättre, men däremot så blev det en klart bättre medelvikt. Han landade 9 gäddor varav 5 över 6 kg. De tyngsta tyngde ned vågen till 8200 respektive 8620 gram.

Vet att också Rickard var ut en sväng förra veckan och drog rätt många gäddor, men ingen som man direkt kan kalla för stor.

Själv har jag inte fiskat gädda sedan i försomras, men förhoppningen är att det ska bli minst två gäddpass innan isen lägger sig.
/Krister


120916 - Glömde skönheten!

Det är inte varje dag minsann som jag mastodonproducerar fram ett inlägg två dar i rad, men idag får ni stå ut med det. Och vad fasen, något måste väl ändå göras i väntan på nästa OS.

När jag vaknade igår morse så slog det mig "bara sådär" att jag i rankingen om bästa/roligaste gemensamma fiskepass helt och hållet glömde bort ett fiskepass jag och Ari gjort. Att glömma bort en sådan skönhet som vi fångade den gången borde väl egentligen vara straffbart.

Om hon skulle ställt upp i en bodybuilding tävling så skulle hon vart otroligt svårslagen. Skulle troligen finnas någon med bättre volym. Men med sådan deff så var ändå volymen mycket bra. Plussar man då till helt underbara proportioner, fit mage och trots hennes fina deff en underbart köttig och grov rygg. Så inser man att hon blivit svårslagen.

Ja, är väl bättre ni får bedöma henne själva.

Här ett till foto på henne.

Personligen tycker jag denna gädda ser tyngre ut än vågen visade.

En sak att tillägga var att hon var grymt stark i käkpartiet, och väldigt envis. Jag är inte säker på att jag hade behövt krokar ens... Jag använde en wobbler på runt 35 cm och hon hade bitit underifrån och tvärs över mitten av wobblern och vägrade släppa. Hon verkade hålla det greppet hela tiden. Jag kollade just några foton Ari tog där jag försöker (och jag fick verkligen ta i) att bända upp käften för att kunna få tillbaka min wobbler så jag kunde släppa ut henne igen...

Sedan kommer vi till huvudfrågan, rankingen av fiskepassen. Är detta mitt och Aris no 1 fiskepass. Jag fick fundera i runt 10 minuter på den frågan. Det är otroligt tight, men faktum är att jag ändå kom fram till att passet jag skrev om i dåförra inlägget får gälla som nummer ett. Detta i och med att vi då tog var sin stor fisk. Ari tog ett pers och jag tog ett spinnfiskepers. Lite dubbel glädje liksom. Dessutom så var det fiskepasset 3 år tidigare (vi hade inte sett lika många stora gäddor då) och min gädda ovan var varken min längsta eller tyngsta.

Men skulle jag däremot ranka den vackraste gädda jag fångat så kan jag inte komma på någon vackrare.

***

På tal om de olympiska spelen. Ni som såg rätt mycket la säkert märke till att en viss låt spelades regelbundet. Kanske till och med någon kom på att ni lyssnat på den här på sidan. Såg igår Luleås hemmapremiär i elitserien mot Skellefteå och precis innan Luleås lineup så spelades låten även här. Och när man lägger ihop ett plus ett så inser man att det är stort att både Luleå Hockey och London blivit inspirerade av TNP sidans "inför båtsäsongen artiklar" och tänkt att "fasen vi måste också spela denna låt"... ;)

Den som är musik till videon nedan, första minuterna av videon. Själv är jag dock än mer förtjust i låten som börjar 2.32 in. Känner igen den från någon gammal CD skiva jag har. Tror det är den engelska gruppen T´Pau ledd av sångerskan Carol Decker. Och är väl inte omöjligt (speciellt då den spelades i London OS så låter det troligt att det är en Engelsk grupp i alla fall) att båda låtarna är T´Pau.

Jag var rätt ute, såg att det står till och med under videon att det är T´Pau (blir sugen på damma av min gamla cd skiva och lyssna igenom alla låtarna)
Länk först till videon jag la in inför båtsäsongen.

Valentine Den som börjar 2.32 minuter in i videon ovan.

För er som tycker det är skön musik så bjuder jag på ett par videor till.

Heart And Soul

China in your hand
/Krister


120915 - Gråsej, fiskvärdering och tävla

I mitten av augusti så åkte Robert Pederson och klubbkompisen Fredrik Nilsson ut till havs med Fredriks båt. De drog ca 24 sjömil (mer än 4 landmil) rakt ut till havs. De pilkade på långt över 300 meters djup, mäktigt mäktigt. Fisket var också mäktigt, t.ex. landade Robban en gråsej på över 11 kg!! Lär vara den största reggade på över 10 år. Robban rapporterar att den tog under nedsläpp (bottendjupet var över 300 meter) och satte direkt igång med en rejäl rusning. Resan slutade med att Robban kunde regga in 2 nya arter, gråsej och svarthaj och han är nu uppe i 32 arter...

Robert slängde mig en rapport efter fisket, men jag väljer att länka till deras blogg istället så att ni även kan kika på bilder. http://tincabloggen.blogspot.se/2012/08/grasej-i-storformat-40-storfiskarter.html


***

För att bygga vidare på värdering av fiskar. Jag och Mats har varit inne på det i texter redan tidigare att vi inte tycker det måste vara rekordformat på fiskar för att man ska kunna se dem som riktigt fina. Som ett exempel kan vi se en gädda på 9 kilo som en kanonfisk (men förståss olika beroende på var den är fångad, i vissa vatten kan det ju nästan vara en rekordfisk och alltså det bästa man göra i det vattnet) det fastän vi fångat gäddor som är klart större. Det vore tråkigt att flyga iväg och tappa proportioner bara för att man fått större förut.

Jag menar bara för att man värderar ej rekordfiskar högt, så betyder det ju inte att man inte vill ha större. Om Zlatan gjort 4 mål i en match tidigare så går han knappast och deppar om de vinner och han "bara" gör 2 mål, fastän han garanterat gärna velat gjort minst 5 mål. Viljan att vinna matcher och göra så många mål och ass som möjligt finns ju i honom i alla fall, även om han kan känna sig nöjd med seger och "bara" 2 mål. Det ena behöver inte utesluta det andra, så länge man är medveten om läget.

Men det är en avvägning, för att fortsätta på spåret om kända idrottare... Foppa hade (och så klart har) ju en riktig vinnarskalle och han var sällan nöjd över sina insatser och han blev ju även bäst. Men även han kunde visa sig vara lagom nöjd över insatser även då han inte gjorde sina livs matcher. Gäller att hitta en avvägning, för är man aldrig nöjd så är risken att man istället sänker sig.

Men självklart så förskjuts ju gränser om man tar steg. En gång i tiden var 2 meter en dröm för Stefan Holm, men till sist räknade han antalet tävlingar över 2.30. Han kunde finna något positivt av att ta 2.30 fastän han en tid var bäst i världen och vann OS-guld.

När jag började föra in statistik i mitt gäddfiske så ingick gäddor över 3 kg där, sedan så höjdes den gränsen kilo för kilo. Man ändrade helt enkelt syn på vad man ansåg vara vettigt att ha med i statistik. En annan grej var och är att man vill slippa väga onödigt många fiskar. Tar tid för en själv och ingen nackdel heller för fisken att slippa bli vägd.

Ja, nu låter det som jag skriver om elitidrott. Känns skönt att man slutat tävla, först tävlingsfiske sedan specimenfiske. Det var en stor drivkraft. Men det gjorde även att man kunde fiska sånt man egentligen inte kände för. Man kunde för att ta ett av många exempel åka iväg själv till Jokkmokk efter jobbet, fiska tills det var så mörkt att man inte kunde se ens 1 meter framför sig när man skulle gå hem genom skogen. Ficklampan pajade efter bara några meter, sedan fick man helt enkelt chansa vars man satte fötterna, man gick ned i ex antal hål och ramlande ex antal gånger, för att till sist inse att man var vilse. Minns inte på rak arm exakt vikterna på mörtarna jag fick den gången. Men minns att det nappade bra med fina mörtar i skymningen vilket gjorde att man drog ut på tiden lite extra trots man visste att det skulle innebära att det var becksvart när man skulle gå tillbaka. Men vad fasen, men såg ju chansen framförs sig att kunna ta några poäng.

För att inte tala om alla de nätter man fiskade i rad och man försöka lura sig själv med att låtsas sitta och sova en stund i bilen så kan kunde gå ut och fortsätta fiska. Ja, då brann man. Tävling sporrade en, men samtidigt började det kännas lite småfel att man kände sig tvingad att fiska sånt man inte ville, och kände sig tvingad att åka och fiska istället för att göra något annat man kanske egentligen hellre ville göra, "liksom, men vad fasen det är ju tävling".

Man fiskar för sällan numer för att det ens nästan kan vara realistiskt att sätta upp grymma mål i ex antal fiskar över den och den vikten.

Däremot kan man inför vissa enstaka pass ladda upp för att försöka göra ett bra resultat. Det är inte mer än på den nivån jag själv legat nu under många år.

***

Mats har bara för någon dag sedan uppdaterat om just värdering av fiskar. Att det inte alls måste vara fiskar ens i närheten av ens pers för att man ska kunna uppskatta dem rejält. Så är nog lätt hänt att tro att vi pratat ihop oss om att skriva om detta. Men faktum är att vi gjorde det helt oberoende av varandra. Jag skrev denna text ovan för så länge sedan som ca 3 veckor sen.

Ska länka till texten, där han även skriver om ett lyckat vj pass efter gös som han och hans far gjort.

Även jag har fiskat gös med min far plus bror. Detta är det enda jag fiskat sedan gösfisket med Mats och Ari i augusti. Vi körde enbart vertikaljigging. Vi letade på några av mina gamla gps markeringer och det gav till sist resultat i och med mycket gös. De stod väldigt koncentrerade. Men som väntat så fick vi ingen stor, men var ändå trevligt att vi hittade dem och fick dra en hel del gös. Roligaste fisk var dock helt klart en gädda på 5 kg som fattade tycke för brorsans jigg och bjöd på några rusningar.

Här det som Mats skrivit.
/Krister


120908 - Värdering av fiskepass

Som ni kanske minns så skrev jag i somras om att jag och Robert Pederson diskuterat om vårat bästa gemensamma fiskepass. Efter att jag och Richard nu här tog gösen på nästan 7 kg och 90 cm lång så började jag fundera på om det var våran bästa/roligaste gemensamma fisk/fiskepass. Om man skulle bedöma vikter rakt av så är det ju så. Men i bästa/roligaste fisk vägar jag in allt möjligt och då är jag inte alls så säker på att jag skulle ranka den högts. Jag funderar på våran första finare gemensamma gädda i början av 90-talet. Eller så våran första riktigt stora gemensamma gädda, som var en trollad sjögädda från Västerbotten år 1995 på 122 cm 12850 gram eller så en flötmetad gädda från Norrbotten på 13150 gram i slutet av 90-talet. Jag skulle kunna tänka mig (bara spekulerar) att Richard skulle välja den första gemensamma fina medan jag kanske skulle välja den på 12850 gram. Skulle jag så välja den med totalt "mest poäng" från oss båda och väga in alla möjliga parametrar så... blir det nog dött lopp... Ja, i det här fallet känner jag att jag inte kan avgöra. Här är i alla fall en bild på våran första gemensamma "fina".

Är som synes en del text under den bilden. För den som eventuellt missat det så la jag för något år sedan in en hel del text under ett flertal gamla foton. Detta för att det genom årens lopp visat sig finnas intresse för när jag/vi började fiska vad etc. etc.

Känns rätt intressant när man funderar som jag gjort om "bästa fisk". Är ju lätt hänt att tro att man ska värdera den största fisken högst (eller den största lokalt sett). Men när man börjar ha med en gädda på drygt 9 kg i kampen om förstaplatsen och jämför med övriga fiskar ovan så inser man att det inte behöver vara att störst är bäst.

Passet efter "7 kilos gösen" fiskade jag med Ari och Mats, och funderar så nu vad våra bästa/roligaste gemensamma fisk/fiskepass är. Börjar med Ari. Stod mellan ett par fisken, men valet känns ändå glasklart. Året var 2004 och vi spinnfiskade från min förra båt och Ari lyckades ta ett nytt personligt gäddrekord, en lång gädda på nästan 10 kg, och strax innan hade jag landat en rätt fet gädda på 119 cm 12760 gram. Så detta fiskepass var otroligt minnesvärt och alltså vårt no 1. Ett pers är ett pers, och min gädda var min dittills tyngsta på spinn. Så med andra ord ett minst sagt värdigt no 1 fiske.

Jag och Mats har inte fiskat lika länge tillsammans, även om vi träffades rätt många gånger redan för länge sedan, främst vid aleåns stränder vid id och braxenfiske så har vi inte båtfiskat så många år tillsammans. Men här kan det inte bli annat än första fiskepasset efter gös i en "ny" sjö. Efter ca 10 minuters trolling landade vi en gös på hela 6900 gram... Var en helt overklig och häftig känsla för oss båda. För mig var fisken grym och måste vart ännu grymmare för Mats. För förutom ett pers med en massa kilon så är faktum att detta var hans första trollingfågade gös någonsin! Undrar om ens någon har en större första trollingfångad gös?

Det är sällan vi valt att fiska 3 samtidigt i en båt, fast ser man till att minimera grejorna så mycket som möjligt så går det, så några få sådana pass har vi gjort. Och där är no 1 passet tveklöst det när jag hade med Mats och Ari i båten och vi inom loppet av någon timma trollade upp gösar på 6500 och 6800 gram, även det nästan overkligt och en mäktig känsla. Här en bild på den större av dem.

Ska förresten inte glömma Henrik, mannen med förmågan att locka till sig stora fiskar. När vi fiskat tillsammans så har vi i regel haft två båtar. Han och Richard i sin och jag och någon kompis i min. En av dessa gånger tog Henrik ett sjörekord på insjööring på 7,4 kg, men som sagt då var vi inte i samma båt. Kan bara minnas att vi fiskat ett pass tillsammans från land (plus Richard) ett pass vi tre igen i min båt och så att vi endast fiskat 2 pass tillsammans bara vi två. Men det räckte för att hitta ett grymt fiskepass. Det var i min gamla båt, mindre än en vecka efter fisket med Ari jag skrev om ovan, och vi fiskade 2 dar i rad. Den första av de dagarna är tveklöst vårt häftigaste gemensamma pass. Vi kom inte igång med fisket förrän på sena eftermiddagen, men det räckte, det gav bland annat dessa fiskar. Men de gör sig nog inte rättvisa på den bilden. Lite mer kanske på dessa. Foto 1. Foto 2.

Detta var min största och tredje största gädda och lägg då till att de var fångade inom loppet av någon timma, ett grymt häftigt fiskepass.

Där tänkte jag ge mig, men kom att tänka på att det vore fel att inte även nämna den jag nog fiskat flest pass med senaste åren av de som inte är med i klubben, Samuel. 2009 skulle vi så köra vårat första gemensamma fiskepass. Vi åkte ut med min båt och hade planerat fisket länge. Jag hade förklarat att där vi skulle börja hade jag dragit både gösar och gäddor men, att gösarna inte var många. Som vanligt på denna plats valde jag en jigg i mellanklassen, 15 cm lång. Tycker man krokar gösarna bättre då än om man har en riktigt stor jigg. Men just denna tid trodde jag det skulle bli svårt att ta en gös. Efter några få kast så får jag på sjunkande jigg en riktigt hård stöt, snabbt mothugg och fast fisk. Fisken ville inte komma upp till ytan, jag fick pressa den riktigt hårt med mitt 12 fots Daiwa power mesh, med kastvikt upp till 70 gram. Här fotade Samuel fighten med den förväntade gäddan.

Fisken stångades på men med riktigt hård press kunde jag till sist få den att bryta vattenytan. Då kunde vi se denna fisk.

Var minst sagt en wow känsla när den bröt ytan, fastän vi inte då fattade att den var lika tung som det nu visade sig. Hemligheten tror jag är att denna fisk är ovanligt hög. Den ser inte alls lika lång ut som måttbandet visade, 90 cm. När man i efterhand jämfört bilderna mot andra gösar, både från samma vatten och andra vatten så inser man verkligen hur hög gösen är. Alltså måttet mellan buk och rygg.

Att påpeka att denna fisk är min och Samuels bästa gemensamma fisk känns nästan överflödigt.

Senaste åren så har det börjat fiskas gös i nya heta vatten som har långt bättre medelvikt än i de gamla. Dessutom har fler och fler börjat satsa seriöst på gös, så jag skulle inte alls bli förvånad om det snart tas en gös över 8 kg från Norrbotten. Om inte i år så kanske nästa, eller nästnästa. Om man drar ett snitt över alla vatten så växer mest troligt gösarna här uppe (med sina långa vintrar) saktare än i södra Sverige och de riktigt stora är färre. Men det hindrar inte att en och annan kan bli riktigt stor.
/Krister


120826 - Ett till göspass

Denna gång slog vi på stort och var 3 stycken i båten. Är säkert något som undrar hur fisket gått för Ari, men han har legat lågt med specimenfisket i år. Men nu så skulle han tillsammans med mig och Mats fiska gös.

Huvudteorin var trolling, men där vi skulle vara lyhörda för att köra vj om vi såg någon nog intressant plats. Vi valde dock faktiskt först att åka förbi området där jag och Richard drog några gösar sist och Richard tappade en fisk som vi vill tro var en bättre gös. Nu såg det inte alls bra ut, så vi tvärtestade bara från drivande båt och det blev en mindre gös. Men så kom ytterligare ett napp på Mats jigg. Mats sa att detta kan vara en bättre gös. När så fisken bröt vattenytan så visade det sig helt oväntat vara en lake.

Sedan blev det trolling för hela pengen. Vi hade fokus på en yta vi trodde skulle ge störst chans att leverera stort, men där istället chansen är att man blir utan. Vi drog även någon repa på ett annat område men det var trögt och totalt fick vi bara 2 mindre gösar.

Dag två var det andra förutsättningar, bland annat så hade vinden vänt och det var mulet. Vi körde igen på ytan vi trodde vi skulle ha störst chans på någon stor. Men till sist när vi nött där utan en enda gös så beslutade vi att fiska av ett område där vi trodde chansen till napp skulle vara klart större. Innan vi kom dit så såg jag en tjockis på ekolodet. Jag sa det att detta kan vara en fettogös. Jag var tyst en stund och sa sedan att undra om den blir mobbad av sina "göspolare". Ari antydde i stil med att måste i sådana fall vara tvärtom... (att stora feta mobbar små spinkiga) Och jag kan inte annat än hålla med, finns det mobbing i gösarnas värld så är det troligen så att "störst går först..."

När vi så kom fram till nästa område så såg det oväntat bra ut på ekolodet, första vändan gav ett trippelhugg. Däremot var två av fiskarna gäddor och så en mindre gös. Efter vad ekolodet visade så tog vi ett snabbt beslut att satsa på vj, men först behövde vi in till land en sväng. När vi kom ut igen hade vinden vänt något, känner att jag skrivit samma förut. Men på mina gps markeringar jag satt ut för att snabbare och enklare hitta tillbaka såg det inte alls lika bra ut längre. Vi körde runt i området men nej såg inte lika hett ut. Så då beslutade vi oss för att hoppa över vj och köra trolling. Var ändå nog bra för att det skulle bli gösar då och då, speciellt i början. Då tog vi 4 stycken på bara ett litet tag och sedan kom det någon då och då. Antalet gösar blev bra, men vi hade gärna sett att någon var större, nu vägde de största runt 2 kg. De skulle ju vara riktiga kanonfiskar från tusenbrödravatten, men här är det inga speciella fiskar.

Men vore det för lätt att ta stort så skulle fisket på sikt tappa sin tjusning.

Något man nu sett tydligt flera gånger är hur snabbt det går för gösarna att byta platser. Speciellt då det är mer tillfälliga besökplaster, kan räcka med att vinden ändrar riktning eller förståss att det blir en aktivitetsperiod.

Inte heller denna gång behövde vi vara ensamma. Oavsett om vi var på vattnet eller på land så var de med oss. Hade det varit hundar eller katter så hade det nog låtit i stil med att "oj så gulliga och sällskapliga de är" Men det är inte något man hört gällande knott, är det sånt som kallas diskriminering?...

Tyvärr så gör foton dem inte alls rättvisa, man ser bara en del av dem. T.ex. så var det fullt med knott på tältväskan på denna bild, vilket inte alls framgår. Men tittar man på jacka, byxor och skor så ser man trots allt ett gäng prickar, vilket alltså är knott.
/Krister
 

120810 - Gösfiske, återfångst

Undertecknad och Richard hade planerat detta gösfiske i ca ett år. Samma vatten som vi i klubben tog fina gösar förra sommaren.

Jag hade inte fiskat på flera veckor och Richard knappt fiskat alls denna säsong. Ett kortare trollingpass på gös för att liksom få prova på grejorna (blev en del gösar upp till runt 7 hekto) så kanske inte råkonstigt att det var två fiskesugna ynglingar (eller ärligt så passar gubbar bra mycket bättre...) som gled ut med min båt.

Men och andra sidan så hade jag och Mats fiskat där tidigare i sommar och det hade bara blivit smått, detta gjorde att vi ändå kom ned på jorden och försökte se nyktert på det hela.

Jag behövde jobba så vi kom inte igång förrän efter 18 snåret. Soligt och nästan ingen vind vilket borde försämra våra chanser. Men efter bara runt 10 minuter hade Rickard ett typiskt göshugg. Men besvikelsen var stor när den inte ville fastna. Men kontakt så snabbt lovade ändå gott. Men vi kom snabbt ned på jorden igen, såg blekt ut på ekolodet och blev inte många landade fiskar.

Nåja, i mörkret så gled vi in till land och käkade en skvätt och la oss och sov. Vi vaknade rätt tidigt och denna dag skulle vi ha mera tid på oss. Vi planerade både trolling och vertikal jigging, en metod som ej Richard hade testat på men gärna ville. Jag gick igenom hur jag brukar fiska, men vi skulle börja med trolling.

Ofta är man missnöjd över att det är för blåsigt, men nu var det förutom stekande sol kav lugnt vilket vi räknade med skulle försämra våra chanser radikalt. Inte ofta man på dagen ser en spegelblank sjö. Dock riktigt skönt att vi kunde sitta i t-shirt utan att frysa, inget man är bortskämd med denna sommar. Vi nötte runt på stora ytor men även denna dag såg det blekt ut på ekolodet. Men då och då kom det någon mindre gös och någon gädda där den största var en Rickard fick på runt 6,5 kg. Men den var inte välkommen, var gös vi skulle ha och skulle det vara en välkommen gädda skulle den vara klart större än så och alla gäddorna märkte vi snabbt att det var just gädda, då de var mer snärtiga och ivriga än gös.

Jag hade hoppats att vi under trollingfisket skulle hitta någon riktigt het fläck att sen köra vj på. En enda hittade vi. Men när vi så bestämde att det var dags för gös, så hade vinden redan både kommit och hunnit vrida sig rejält. Vilket förmodligen skulle öka risken för att gösarna flyttat sig. Och i vart fall så var det nu mycket färre ekon på gps punkten. Men såg i alla fall något så slängde ut en markör. Cirkulerade runt men hittade ingen hetare fläck heller så vi valde att testa vid markören. Jag tänkte som så att inte säkert vi får någon men jag ville Rickard skulle få prova på vj fisket ändå. Men han hann bara släppa ned (tveksamt om han ens hann nå botten) så stod han där med böjt spö, en gös på dryga 1,6 kunde han plocka in. Rätt ok start på sitt första vj nedsläpp... Jag fick en runt samma storlek och tror vi fick någon till gös och Rickard tappade en bättre fisk, det var surt, den hade vi i alla fall velat se.

Nu började det blåsa upp än mer och plötsligt fick man kämpa för att med elmotorn manövrera båten som man ville. Genom att det inte såg så hett ut och det ej nappade på ett tag så passade det bra att åka in en sväng till land, vi hade sedan länge redan bestämt vi skulle köra mera trolling.

Nu hade vi i alla fall vind. På väg ut till båten sa jag att nu känner jag på mig att vi får en gös över 4 kilo, låter bra tyckte Richard...

Vi körde på och blev några mindre fiskar. Plötsligt får Richard dubbelhugg, han drillar först in en liten gädda sedan en liten gös och när han håller på med gösen eller utrustningen så nappar det även för mig. En tyngre fisk, nu kände jag mig inte alls säker på vilken art det var. Richard var nog mer säker än mig på att det var en gädda, då den pumpade på mer likt en gädda. Men jag sa att jag är faktiskt inte så säker på att det här är en gädda, så jag förberedde honom på att han kanske behövde greppa håven. Men är det en gös så är den inte liten, sa jag. Den ville inte gärna upp och en bit från båten så gick den nedåt och började "stångas", minns att jag då än mer tänkte att är det här en gös så måste den väga bra många kilon! Ca 6 meter från båten kunde jag pumpa upp fisken till ytan och Richard utbrast:
- Det är en gös!!

Han sa något i stil med att i alla fall 5 kilo! Richard håvade den säkert och spontant så kände jag att den är större än 5 kilo, men ville inget säga. Jag krokade av den nere i vattnet innan vi tog upp gösen ur håvnätet. När vi så lyfte upp fisken såg Richard att den var större än han trott. Den var 90 cm lång, men inte lika grov som de största vi fick förra sommaren. Men jag är inte bitter... den nådde nästan 7 kilo, 6940 gram.

Vi var förövrigt inte ensamma på vattnet, vi hade "sällskap" av miljontals knott, tycktes vara lika mycket ute på vattnet som på land. Här en bild tagen under drift (trollingfiske) som visar några av dem, tittar man noga (syns nog bäst mot det lugnare vattnet till höger om motorn) så ser man att det är fullt även i luften.

När vi körde vidare så sa jag att om vi får en till stor så hoppas jag att det är du som får den, det hoppas jag med sa Richard kvickt... Jo, det förstår jag... svarade jag, och vi skrattade.

Richard fick så väldigt snart ett nytt hugg, nu en tyngre fisk! Han sa att det känns ju helt klart som en gädda, men det trodde jag även om din gös så därför är jag inte säker. Jag hoppades också på en gös och greppade tidigt håven. När den så bröt ytan så visade sig en... ca 5,5 kg tung... gädda... Besvikelsen var inte helt försumbar om man säger så.

Vi nötte så vidare ett tag till och Richard kunde i alla fall landa en gös på 2420 gram. Fastän han tagit en stor mängd gösar genom åren så var faktiskt detta hans tredje största. Jag vet att han hoppats på ett pers, men denna fisk var i alla fall en viss tröst.
Foto.

Återfångst

Mats satt och jämförde foton och såg att ett par ärr stämde överens med en vi fick för ca ett år sedan när jag, Mats och Ari fiskade tillsammans. Den gös vi då fick på 6,5 kg. Jag har nu kollat och jag tycker också det är samma fisk, eller det bara måste vara samma. Känns osannolikt att ärren ska vara på samma ställe med samma utseende. Kollade även fenorna och även där ser man grejor som "sticker ut" som stämmer överens. Kan ju påpeka att vi kikat på betydligt större och betydligt mer högupplösta foton än de som finns i fotoalbumet, dessutom på flera olika foton. Det är ju inte alltid det lättaste att urskilja gösar, men när de har ärr, dessutom mer än ett så blir det bonus.

Längdökning på 7 cm borde dock inte stämma. Jag vet inte vem som mätte den förra gången men misstänker att det blev en snabbmätning och att fisken inte lågt rakt. För denna gång mätte vi noga mot "mätbrädan" på mittbritsen av min båt och Rickard som kollade stjärtfenan och längdavläsningen dubbelkollade och var den åt något håll var det hellre drygt 90 cm. Viktökning på 440 gram låter dock normalt.

Riktigt kul att få en återfångst som bevisar att catch and release fungerar även för gös. Men det är förvisso ingen nyhet. Jag har under flera år följt bloggen Finjagös. Den visar ett projekt där mycket gös märkts och någon gång vid återfångster har det stått vad viktökningen varit och jag minns att jag fick det till att ca halvkilot per år är normalt. Men då har det inte rört sig om lika stor fisk men i alla fall minst på ett par kilo.

En annan sak från den bloggen som jag tycker är väl värt att nämna är att många fiskar återfångats och att en fisk som märktes 17 maj 2009 återfångats minst 5 gånger på drygt 2 år, rätt häftigt. Att det är MINST 5 gånger beror kort sagt på att fiskare vid 5 olika tillfällen fångat fisken på sportfiske och rapporterat in märkningen på "tagsen" som just den fisken har. Är ju inte omöjligt att någon fångat den och inte sett märkningen eller inte har rapporterat in.

Här så slutligen ett foto på min gös. Foto.
/Krister


120719 - Fiske i skönt väder

Äntligen kom det flera dar i rad med skönt väder, det var på tiden. Är ju minsann inte de stora högtryckens sommar, vinden växlar ofta dag från dag. Kan vara runt syd en dag och nästa runt nord. Nu har vi ändå haft flera dagar i rad med skönt väder (fastän vinden växlat även nu) och man har till och med kunnat sitta i t-shirt i båten.

Jag och Mats har fiskat efter både gädda och gös plus att vi kört något göspass också innan. Gäddfisket körde vi på en plats där vi förut har lyckats rätt bra under försommaren, men nu kändes det ej som de större gäddorna var där. Vi lyckades lura upp en del gäddor där några låg runt 3 kilo.

Vi har dragit några gösar på drygt 2 kg, en på vj och en på trolling och så ett gäng mindre gösar. Har varit skönt att vara mycket ute dessa varma dar.

***

Savage gear folding rubber mesh landing net

Mats har på sin blogg recenserat en håv från savage gear (jag har en likadan) med gummerat nät. Kolla in testet här:
/Krister

  

120701 - Art nummer 30 blev en simpa

Inte helt oväntat kom en simpa att bli Robbans nästa reggfisk. På självaste midsommaraftonen så var Robban ute på vattenvidderna med båt och sin fästmö Anneli. De har jagat rötsimpa ett tag men inte lyckats komma upp till 400 gram vilken är artens gräns för storfiskregistrering. Men när han väl tog den så blev det med marginal, prick 500 gram vägde fisken. Som om inte detta vore nog så tog han en på 450 gram bara 2 dar senare.

Igen grattis till dina 30 registrerade arter!

***

Fanns en tid då även jag var inne på att storfiskregistrera arter. 1996 hade jag flyt i fisket, under våren kunde jag landa en abborre från Norrbotten över storfiskgränsen som låg och ligger på 1600 gram. Sedan under juni och juli hade jag ett makalöst flyt. I slutet av juni så hade jag varit vid ett vatten för en liten chansning, jag mäskade och bottenmetade och ville se vad det kunde ge, då jag visste det fanns både mört, id och braxen. Blev en hel del fisk men inget imponerade. Däremot fick jag se att någon fått en gädda på drygt 9 kg i området. Så dagen efter var jag tillbaka och då var målet gädda, blev bland annat en på dryga 7 kg och så en som med marginal passerade storfiskgränsen 12 kilo.

Året innan hade genombrottet för stormört i Norrbotten slagit igenom. Jag blev guidad till ett vatten som hade levererat stor mört. Men vi hade riktigt segt fiske ingen av oss hade fått någon reggmört. Det var dags att packa ihop, men som vanligt så packade jag ihop allting annat först och lät spöna var kvar ute, nu var det bara ett spö kvar att ta upp, precis när jag så skulle plocka upp det så reser sig svingtippen häftigt och jag kan landa min första reggmört.

Någon vecka senare så testade jag ruda för första gången i Norrbotten (under 80-talet gjorde jag något försök i Västerbotten men utan att lyckas) Jag hade läst allt jag kunnat komma över om ruda och valde ett då redan känt rudavatten utanför Piteå. Redan första eller andra passet gav rudor, men en del hekton ifrån reggvikten. Hade läst att medelvikten kunde variera från plats till plats i ett vatten och jag trodde att det skulle vara bättre chans om jag valde en plats med mera växtlighet. Passet efter lyckades jag så där regga min första ruda.

4 dar senare så tog jag med min granne och fiskevän för idfiske. Vi hade varit ut på havet bara någon dag innan och fiskat gädda och då kunde vi lokalisera stim med id. Jag blev nyfiken på dess storlek och ville snabbt vara tillbaka. Nu laddad med ett matchpö och mask och majs. I samma djupa vik kunde vi ibland se stim som var upp till ytan, vi väntade ut dem och ibland kom de inom kasthåll vi lyckades dra ett flertal idar och medelvikten var riktigt bra! Alla vägde klart över 2 kg och där vi kunde storfiskregga var sin, där min dessutom var långt över storfiskgränsen.

För övrigt så 4 dar efter det så fiskade jag ruda igen och kunde regga en till, hade som sagt ett riktigt flyt i fisket det året. Blev på kort tid 5 arter och min första silvernål var ett faktum. Sedan hade jag också en tid en fundering på att försöka satsa på att ta en guldnål, alltså 10 olika reggade arter och ville då att alla skulle vara från Norrbotten. Men det där rann snabbt ut i sanden. T.ex. är det nu runt 10 år sedan jag fiskade efter harr och 2004 senast lake, arter som man helst bör ha med om man ska nå 10 arter från Norrbotten.

***

Ifall nu någon undrar så står jag förövrigt på 7 storfiskregisterade arter från Norrbotten i och med att jag också reggat insjööring och gös.

***

Jag var förra helgen ute och trollade gädda men gav få och små, 3 stycken närmare bestämt.

***

Farsan var nyligt ute på vertikalfiske efter gös och lyckades landa 6 stycken och 2 missade napp. Alla gösar var små.

***

Mats har köpt en ny och större motor, han har nu en honda 4 stroke 20 hk på sin aluminiumbåt. Han har varit ute på ett gäddpass som gav 4 mindre gäddor och så ett kort vj pass efter gös som gav 8 gösar mellan ca 3 hekto upp till en bit över kilot.

***

Övriga i klubben har antingen legat hellågt eller annars "väldigt mycket nästan" hellågt med fisket.
/Krister
 

120617 - Äntligen har hon fått bada

Det tog sin tid, men nu han båten fått smaka vatten och jag har fått åka av mig lite. Även en del beten är blötta, men utan succé.

Jag och Mats har kört några fiskepass, vi har både fiskat efter gös och gädda men vi hade hoppats på större av båda arter. Gösfisket körde vi enbart vj men det gick dåligt, gällande gädda körde vi enbart spinn och gick inte mycket bättre det heller. Blev ett gäng gäddor där Mats tog största på 6,8 kg. Där fightade vi förresten nästan samtidigt. Jag hade fått och greppat tag om en gädda på en bit över 5 kg när Mats gädda högg. Tror det var på mitt första och hans andra kast på platsen, så där tänkte man att nu har vi prickat rätt! Men sen blev det inget mer på den ankringen.

Sedan så lyckades jag och Robban baka in ett pass. Vi hade dock ej möjlighet att fiska en heldag så kunde inte bli någon lång tripp så jag hade inte så höga förväntningar om att det skulle bli något riktigt stort. Men så länge betet är i vattnet så finns trots allt chansen. Vi körde spinnfiske för hela pengen. På tredje kastet så fick jag ett hugg efter bara några vevvarv. Den började direkt att stångas och pumpa och gjorde så i ca 5 sekunder innan den slapp. Vi hann aldrig se den så kan bara säga att det var en fin fisk, men hur stor vågar jag inte spekulera om. Vi drog en del gäddor men ingen man kan betrakta som stor. Största gäddan av de vi såg var en som jag tippar i alla fall vägde 7 kg, möjligen upp emot 8. Den nöp Robbans jigg men gäddan slapp i ytan ca 3 meter från båten.

Var ett tag sedan vi träffades, vi diskuterade lite allt möjligt. Vi fiskade ju en massa tillsammans när han bodde här uppe, var ofta ut på krogen tillsammans och tränade även på gym tillsammans, så blev vitt skiljda ämnen. En sak vi funderade över var "bästa fisken" av våra gemensamma pass. Många fiskar kom på tal. Vi kämpade hårt med idfisket i åarna på våren och när vi så till sist lyckades ta en regg var det stort. Men behöver inte vara monster fiskar för att platsa som "bästa" eller mest minnesvärda. En isfiskad röding på 2375 gram låg också högt i kurs. Ovanligt metod och vacker fisk gjorde att den blev extra minnesvärd.

Mört över kilot kunde man väl tycka borde ligga högst, vi hade flera bra mörtfisken och bästa var när vi samma natt tog 5 över 9 hekto varav en över kilot. Nog ett av de bästa (om inte bästa) mörtifsken någon haft i Lill-Skabram. Men just då var mörtfisket hett i många vatten och jag hade tagit större i ett annat vatten flera år tidigare så vi upplevde inte fisket just då som något extraordinärt.

Insjööring på 5650 och 5900 gram samma fiskepass rankade vi också högt.

Men i alla fall mitt val på bästa fisk (tror Rob höll med) blev en trollad gös från 2002. Vi hade nött på i vatten både i Väster och Norrbotten men bara smått. Nu så fiskade vi i ett vatten i Norrbotten där vi lagt många pass men ingen större än i 2 kilos klass. I detta vatten är det dessutom få gösar, mesta i antal på ett fiskepass var runt 8 gösar, men det var extraordinärt, normalt fick vi 1-5 gösar per pass och då i regel alla under 1,2 kilo. Man ser kanske en större pelagisk (stående i frivattnet) gös per år (här kan man snacka om megautmaning för prickfiske)

Jag letade upp en gammal text jag skrev efter fisket så får ni lite mera nu känsla:

"Efter vi hade kört flera timmar och fått någon mindre, så fick jag för mig att köra lite utanför den normala sträckningen vi brukar köra. Så ser jag på lodet en rejäl "banan" ca 1,5 meter över botten!! Där är det en rejäl fisk sa jag till Robban. När betena kom till den plats där fisken borde vara så högg det på Robbans spö!! Slirbromsen fick direkt jobba. Detta var en stark fisk. Vi hade redan fått några gäddor, största på ca 3 kilo och den var som sig bör denna tid på året stark. Detta måste vara en gädda sa Rob till mig, jag var säker på det med... Jag sa att här har vi inte fått någon stor gädda förut, kul att det kommer nu tänkte jag. När gäddan närmade sig båten så gjorde den ett par rusningar!!

Vi började tro på en fin bit!! Nu vill man se den sa Robban. Upp kom huvudet och nacken. Jag var helt och fullt inställd på gädda, skallen kopplade lite galet därför, en jätteid!! Robban sa wow!! Då tänkte jag ännu mer, en JÄTTEID!! (vi hade fått en id gången innan) Robban tyckte sig otroligt men sant också se en jätteid precis när den kom upp :) Men så säger han, kolla vilken gös!! Jo, då såg man, det var en storgös!! Snabbt fram med håven och ned med den i vattnet. Den gled in och när huvudet kom mot v-et så lyfte jag. Yes, glädjescenerna började redan där!! Sedan vart det vägning, mätning, fotning och återutsättning."

Här en bild där Robban håller på med fisken.

Här catch and release. Gösen var 83 cm lång och vägde 5250 gram.

I efterhand kan man fundera över hur gösen kunde rusa så som den gjorde. De kan ju absolut stångas och vara tunga att pumpa upp men är ju inte kända som fiskar som rusar på det sätt som hände där. Men har ett minne av att Robban använde en liten haspelrulle och måste haft bromsen löst ställd, men så kanske också just den gösen var starkare än normalt. Sen riktigt komiskt att vi båda såg en jätteid när den bröt ytan... Men det speglar ju också samtidigt hur oväntad denna storgös var, att vi först var säkra på gädda men såg en id... Så då förstår ni nog varför vi rankar den fisken som våran bästa och mest minnesvärda fisk vi tagit under ett gemensamt fiskepass.
/Krister
 

120602 - "Många arter blire"

Alla i klubben har träffat och fiskat med Robert Pederson, var länge sedan jag skrev om honom nu, så är säkerligen dem som är nyfikna på hur fisket går för honom. Här kommer en liten update. Efter att han flyttade nedåt västkusten till ett nytt jobb så gick han snart med i den anrika specimenklubben Tinca. Robban och klubben hade stora framgångar i västsvenska specimentävlingen, där klubben vann flera år i lag och likaså vann Robban individuellt flera år i rad.

Men senaste åren har han slutat att jaga poäng utan mer inriktat sig på att storfiskregistrera fler arter och som han gjort det. Till att börja med var det sötvattensarter han bärgade. Men för en del år sedan så köpte han en större båt så han kunde fiska längre ut i havet efter nya spännande arter. Han och hans fästmö har haft stora framgångar där ute. Art efter han har reggats tillsammans med att han även ibland stuckit in med nya sötvattensarter.

Som nu här i vår då han satsade på den för Sverige ovanliga arten faren. Han har testat förut men inte lyckats. När han nu fick ett tips av en vän som precis reggat en faren så tvekade han aldrig att dra dit på samma plats dagen efter. På kvällen så blev det inget. Han la sig så sedan och sov ett par timmar (Robban har aldrig bangat för att sova lite när ett intressant fiske står och lurar) kom igång vid 5.00 och vid 06.00 och 06.30 kom så de två faren han fick, 550 och 610 gram. Så var så reggart 28 bärgad!

För några helger sedan så var han och Anneli ute på havet igen. Det där fisket är ju som en helt ny värld, en helt ny sport nästan, snacka om att sportfiske är brett. Nu var målet inställt på simpa (inte alla som kan stoltsera med att rikta sitt fiske på att fånga simpa) blågylta och bergylta. De landade ett gäng simpor där Anneli var nära att lyckas "bända" upp en stor men den slapp tyvärr i ytan.

Rob drog en blågylta på 490 gram och Anneli en fining på 640 gram. Är nog inte alla som sett en blågylta, så här bjuder jag på en bild där förövrigt både Olivia och Robban betraktar 490 grammaren. Vackra färger, dessutom kolla munnen, den ser glad ut. När jag påpekade det för Robban så svarade han:

-
Jo, både blågyltan och berggyltan har ”pussmunnar” eller som du säger ser det ut som att de är ”glada” :) Men man ska INTE stoppa in några fingrar i deras munnar, deras huvudföda är snäckor och musslor och dessa krossar dom både med deras kraftiga tänder som sitter precis innan för de tjocka läpparna, och sedan i det kraftiga svalget.

Dagen efter så fiske igen, jag låter Robban själv berätta:

-
Igår söndag lovades det lugnt på havet, Anneli stannade dock hemma med Olivia så jag drog på ett ensam-pass med tidigt morgonstart! Ett pass jag sent ska glömma!! Jag började fiska på några kända Knot-positioner direkt på morgonen, den tredje knoten jag fick vägde in på 410g, och min första registrering för arten var ett faktum!! Snart dök flera båtar till upp på platsen (bla Ola i sin båt ”Suggan”, även Team Isola, och Team Poseidon, kom dit) så det började bli lite trångt. Men efter ytterligare en stunds nötande nappade något starkare på min sillbit igen, och i ytan kunde jag sluta håven kring en riktigt fet knot till!! Vägdes sedermera in på grymma 620g!!!! Två reg-knotar på samma pass, och här har jag fiskat ett antal gånger genom åren utan att lyckas komma upp i 400g innan!!!!

Här foto på Robbans största knot. Som sagt, sporfisket är brett, snacka skillnad det är på utseendet mellan dessa fiskar mot de sötvattensarter man brukar fiska efter.

Knot blev Roberts art nummer 29 över storfiskvikten, det är grymt många det.

På tal om pussmunnar, när jag nu tittade i mitt bildarkiv så hittade jag en bild på en bergylta, ett foto Robban skickat förut. Denna fångade han hösten 2010 och vikten var 1580 gram.

Måste ju förståss också nämna att Anneli blev den tjej/kvinna i landet som var först med att storfiskregistrera 10 arter (var inte så länge sedan, så mycket troligt att hon i skrivande stund även är den enda) dessutom kom de på väldigt kort tid.

Gädda är en art som Rob inte reggat. Han var mycket nära redan 2002. Vi var med min gamla båt i råneälven på en spot jag 5 dar innan lurat upp en gädda på hela 126 cm, 11250 gram på spinnfiske. Nu spinnfiske igen på samma ställe och Robban fick på en stor gädda som visade sig vara samma fisk som nu ätit upp sig något och nådde 11800 gram, alltså ynka 200 gram från regg. Sedan han flyttade ned har det inte blivit många gäddpass och denna gädda är fortfarande hans personliga gäddrekord.

Robban säger att det vore en dröm att plocka en gädda på +12 kg som regg art nummer 30. Han undrar om jag har lust och möjlighet att guida till ett försök när han här framledes ska upp några dar för jobb. Att han kan ha möjlighet att komma loss en dag eller del av en dag.

Men jag vet inte om jag kan tajma in det i schemat, tveksamt. Jag har också låtit honom förstå att det är en mycket svår uppgift, att för en precis utlekt gädda krävs det ofta en rejäl längd för att den ska nå 12 kg och då finns det inte många gäddor som klarar det, så man måste ta exakt rätt fisk. Dessutom på så kort tid, kanske bara en halv dag, nästan en omöjlig uppgift. Men däremot ser jag det som en utmaning. Vi får som sagt se om försöket blir av, lite tveksamt då det krockar med annat jag planerat in.

***

På tal om en annan värld, vem har fångat en randig sjökock?? Robban och Anneli har, Rob tog en så sent som förra helgen.

***

Ännu inget specimenfiske för mig. Det jag gjorde i våras var dock 2 metepass där tanken var att fixa lite betesfisk lämpat för gäddfiske. De arter jag lyckades lura var abborre, id, braxen och mört. Så man har i alla fall fått känna på fisk...
/Krister
 

120527 - Det blir inte lätt att leva upp till

Mats påminde mig för ett tag sedan om att vi hade bra gemensamma fisken förra året.

Kollade upp dem nu. Första passet (i öppet vatten) gav gäddor på 7,5 och 8,2 kg, nästa gädda på 10560 gram. Efter det blev det gös för hela slanten. Första gav gös på 6900 gram, andra på 4570 och 5640 gram. Tredje så hade vi förstärkning av Ari, det gav gös på 6500 och 6800 gram och fjärde fortsatt med Ari gav en på 4660 gram. Sedan hade jag och Mats så två pass där mycket av fokusen låg på rekning, men vi fiskade också och gav sammantaget 2 gösar och inte speciellt stora.

Men jag kan inte annat än hålla med honom och när jag ser fiskena på pränt så undrar jag just bara hur vi ska kunna leva upp till det där.

***

Vad jag kan minnas har inte farsan gjort båtpremiär före mig senaste 26 åren. Eller jo rättare sagt i år, han var ute en sväng på Burträsket efter gös redan i onsdags. Burträsket är en typisk hudrabrödra sjö, väldigt dålig medelvikt, även om det tas någon större kanske i snitt vartannat år. Är hårt fisketryck, ofta ca 8 båtar per kväll under sommaren som fiskar gös. Men så här tidigt på året var han själv, på hans favorit spot så såg han inte en fisk på ekolodet, men han vertikalfiskade sig utåt och till slut kunde han landa en gös på ca 7 hekto, den hade en abborre i munnen men var bevisligen sugen på en jigg ändå.

***

Nu är min båt redo för strid, ja, det hoppas jag i alla fall, har inte sjösatt henne. Men jag hoppas hon flyter och att motorn inte flyter, men att den däremot funkar kanonbra.
/Krister
 

120518 - Båtupptagning och tankar

Visar både en instruktionsfilm plus kanske några mindre lyckade försök. Avslutar "serien" med sammanfattning, förklaring och tankar.

Här får ni se en film på vad jag tycker är en dålig upptagning av sin båt.
http://www.youtube.com/watch?v=OJ-N97FQQN0&feature=related

Varför den är dålig? Jo, jag tycker han först borde ha åkt in och lämnat av alla grejor, även om man inte är rädd om dem så kan man ju skada sig. Samma sak med motorn, den borde han ha stängt av.

Upptagnings metoden i sig har absolut sin plats, vid rätt tillfälle och rätt utförd och med rätt båt. Låt säga följande scenario. Enda stället att sjösätta är en sandstrand (alla som provat köra bil på torr fin sand vet hur mycket bilar ogillar det) bilen klarar sen precis att ta sig upp UTAN båt. Det absolut snabbaste sättet att passera stranden med båten när man ska upp är ju som i filmen ovan. Glöm bara inte att stanna motorn precis innan man flyger på land och inte ha den spärrad. Dödmannsgreppet runt handleden är verkligen att rekommendera, eftersom risken finns att man kan flyga av innan man stängt av motorn (om man gör en missbedömning så att båten slår i botten innan man hunnit stänga av motorn)

Också att tänka på att metoden funkar bättre för mer flatbottnade båtar, annars är risken större att samma sak som på filmen sker, att båten skär snett. Hjälm är också bra att ha, om möjligt en hel hockeyutrustning... Men handen på hjärtat, denna metod passar sig bättre med en flatbottnad jetdriven båt, liknande den i ett tidigare inlägg, den som hoppade genom skogen etc. Den vore lysande för ändamålet.

Så i alla fall med en vanlig hederlig motorbåt är metoden inget jag rekommenderar, jag rekommenderar istället att hitta en plats där man kan backa ända ned med bilen. Men det är inte riskfritt det heller. Till att börja med så gäller det att backa lagom långt. Är det långrunt kan man behöva backa långt ut, men man måste alltid ha koll på om bottnen plötsligt sluttar.


Nedan några filmer som går in på just den biten hur långt ut man bör eller inte bör backa.
http://www.youtube.com/watch?v=B7ZJpqmHYNU&feature=related

I filmen ovan så kom han för långt, märker man att hela bilen försvinner så har man backat för långt. Dessutom, har man kommit så långt blir det väldigt svårt att korrigera. Mest troligt måste man precis som i filmen ha hjälp.


Nedan något bättre.
http://www.youtube.com/watch?v=3FshOpPqj88&feature=related

Men ändå onödigt långt ut, men ett bra tips på vad man kan använda båten till.


Nu har jag bjudit på några inte helt lyckade båtupptagningar, så istället ska jag slutligen bjuda er på en instruktionsfilm om hur man trailar upp en båt.
http://www.youtube.com/watch?v=0vJVNlYerco


Sammanfattning, förklaring och tankar

I senaste inläggen har vi svart på vitt fått lära oss ett och annat.

1. För att hinna fiska längre så kan det visst vara bra att ha en snabb båt. Men det är inte allt, kan vara lika viktigt att han en båt som klarar genvägar, som att hoppa igenom skogen till nästa vik, eller klarar att köra längs grunda smala bäckar upp till nästa vatten, istället för att måsta traila och köra runt. Men, har man inte en stabil båt så kanske man inte kan fiska alls (men en annan sak är att med en liten båt kan man -nästan- fiska/sjösätta var som helst, ifall det istället är rätt förutsättningar med vind etc.)

2. Lyckas man inte sjösätta båten så spelar det ingen roll hur bra båten än var (eller i bästa fall är)

3. Backar man för långt när man ska ta upp båten så kanske man plötsligt är utan både båt och bil (och kanske liv) och så plötsligt kan det vara slutfiskat.


Men inte vet jag om man blev klokare i vilket båtval som är lämpligast till fiske. Ska man satsa på en snabb båt, eller en man kan hoppa över land med, stor för att klara rejäla vågor, eller liten för att kunna sjösätta var man vill? Tyvärr så finns det ingen båt som har allt. Vill man ha allt får man ha ett helt gäng med båtar.

PS: Finns säkert de som tror att jag satt och skrev allt i denna videoserie helt seriöst, så kanske bäst man förklarar att jag "skrivit en del med ett leende", t.ex. det med att "märker man att hela bilen försvunnit, då har man backat för långt" Ler inte åt händelsen i sig för det vore inte kul om en sån sak händer, men åt det självklara i att man backat för långt när hela bilen försvunnit under vatten (och kanske åt att någon satt och tänkte att men vad fasen, förstår han inte att exakt alla fattar det!!)...

Däremot så står jag såklart för själva andemeningen i det jag skrivit i inläggen.

***

Undrar just om inte senaste tidens inlägg om båtar luktar lite "norrbottnisk vi har ju så himla lång vinter båtkörningsabstinens" (eller möjligen lite av stuket "i väntan på nästa OS")

Nej, har inte varit ut med båten i år... september senast. Tänkte först skriva att jag inte suttit i en båt sedan september men kom på att det ej stämde, för var ute i båt i november också, men då var det jobb och inget fiske. Men när jag nu började skriva om båtar kände jag ärligt talat inget större sug av att ut och åka (var nog mest skrivsugen) men nu senaste dagarna har suget kommit  för att åka båt och även fiskesug har infunnit sig. Även om jag inte brinner lika mycket för fiske som jag en gång gjorde, så hoppas jag att det i alla fall blir en del pass.

Mycket möjligt att "ut och åka båtsug" kommit för att jag skrivit om båtar nu. Men båten är inte redo för strid, men målet är att den ska vara redo inom kort...
/Krister


120512 - Sjövett och fickparkering

När vi sportfiskare är fiskesugna så tar vi ofta risker, men det är viktigt att lära sig sin båts begränsningar. Här nedan några som tog väl stora risker, hur det hela slutade vet jag inte, men det ser inte helt lovande ut.
http://www.youtube.com/watch?v=jAyw8a2Xlps&feature=related


Vad är det man säger, våga för att vinna? Gränsen mellan envishet och dumhet är skör? I fallet nedan så får man ge honom att han är modig, eller ska man kalla honom dum? I detta fallet förmodligen det senare, för kan bara inte finnas på kartan att han kunde fiska vidare den dagen.
http://www.youtube.com/watch?v=T0G6Cxy77lc&feature=related



OM man nu ändå bara ska ut fastän det blåser en del så är det viktigt att ha en stabil och säker båt som verkligen klarar vågor. Den måste inte vara jättestor, men rätt byggd. Som denna båt nedan. Från ca 3 minuter och framåt börjar det bli rätt hett (och skön musik) är imponerad av den båten.
http://www.youtube.com/watch?v=eLIzp3WLpQE&feature=related

***

Konsten att fickparkera en båt.
http://www.youtube.com/watch?NR=1&feature=endscreen&v=c_xM0s-NkFs
Där fanns både mod och skicklighet.
/Krister
 

120508 - Sjösättning

Tänkte här gå igenom 3 olika sätt att sjösätta båtar.

Första metoden är hävstångseffekten, där man häver ned båten nedför någon form av kant eller stup, den kan absolut funka (se video) om man har koll på vilken vinkel båten klarar.
http://www.youtube.com/watch?v=MYPuu6YgpQs&feature=related


Här kikar vi på en annan metod, kranlyft.
http://www.miloop.com/film_view.aspx?movie=19297
Man kan i alla fall inte anklaga han som man hör prata för att stressa upp sig, så man får intrycket att det som hände inte var något speciellt, istället något som hänt titt som tätt.


Men vi sportfiskare har ju sällan så stora båtar, så jag rekommenderar istället en trailer.
Nedan en trailernedsättning.
http://www.youtube.com/watch?v=kTYCLGVPzUc&feature=fvwrel

Det gjorde han riktigt bra, det vanliga är ju annars att man kopplar trailern till ett fordon, vilket blir enormt tidsbesparande om man har långt till fiskevattnet...


Men man ska inte tro att allt är grönt bara för att man kopplat båten bakom en bil.
http://www.youtube.com/watch?v=X_wjWD60YRg&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=5IEk3OHTy00&feature=related
/Krister
 

120506 - Avgörande med mera power

Denna tid på året är det nog många som skruvar i sina motorer för att krama ur det där lilla extra. Kan ju vara helt avgörande för att komma först till fiskeplatsen eller helt enkelt för att hinna fiska lite längre. Saker som ju kan vara helt avgörande för att dra stort.

Jag vet också med säkerhet att det är dem i klubben som nu sneglar uppåt vad gäller motorstyrka. Jag har själv också ägnat en stund åt att leta på nätet för att försöka se vad för skillnad en snabbare båt faktiskt kan innebära i att snabbt förflytta sig från a till b. Precis som min båt så har denna elstart (i övrigt går det även att hitta olikheter...)
http://www.youtube.com/watch?v=qJdYDhnH488&feature=related


Men jag tycker inte ENBART det räcker med snabb båt, man vill ju gärna ha en båt med modern teknik och mycket instrument.
http://www.youtube.com/watch?v=iIrHy6RImjY&feature=related


Kan vara skönt att veta att det inte krävs en ny båt för att den ska vara väldigt snabb. Det kanske är här någonstans man skulle vilja hamna vad gäller power för att ta sig lagom fort från a till b?
http://www.youtube.com/watch?v=2ZhiOvhUTGA&feature=related


Finns alltid de som är värre. I början av videon nedan när båten drar iväg till havs så påminner det just mig om de gånger jag åkt ut till havs med min båt och drar på. Men toppfarten på min och denna stämmer ej överens, då denna gör 134,7 knop. http://www.youtube.com/watch?v=0Nb-Jhkrgh4&feature=related


Kan tillägga att jag förövrigt hittade flera snabbare båt än så, bland annat världens snabbaste öppna båt som faktiskt är svensk och förövrigt fanns att se på årets båtmässa "Allt för sjön" i Älvsjö, den toppar 175 knop. Men den tar 1200 liter flygplansbränsle i timmen så de flesta av oss tycker nog att den låter för dyr i drift.

Återstår ju ännu att se om någon i klubben kan få sin fiskebåt att komma upp i någon av de farterna, men det jag kan se är att det finns att jobba på...

Men det säkert många inte tänker på är att det inte alltid är farten som gör att man kommer fort fram, det finns ofta genvägar
http://www.youtube.com/watch?v=JpR926L_f3I&feature=related
/Krister
 

120504 - Sammanfattning av isfisket

Ja, jag vet nästan inte i vilken ände jag ska börja rapporten, det borde ju finns en hel del att rapportera om en efter en säsongs hårt isfiskande?

Vi kan väl börja med att bena ut det med hårt isfiskande. För mig personligen så gick det fort att avsluta isfisket, eftersom jag inte ens började det. Jag kom inte ens så långt som till att ta fram grejorna.

Bortsett från Mats så kom övriga inte mycket längre, något nöjespass med familjen och något test på abborre, ungefär så, men inget att rapportera om.

Så i stort sett så lämnande vi över allt ansvar på Mats om det skulle bli någon fin fisk att rapportera om. Hur gick det då? Han körde ett lakpass (som jag skrev om förut, gav ingen fisk) resten av passen var efter gädda. Han kom igång sent på grund av dåliga isar. Vi har haft ovanligt dåliga isar här uppe, många isvägar kunde aldrig öppnas, vilket är väldigt ovanligt. När det väl blev is så kom mycket snö kort efter vilket sabbar istillväxten mer än de flesta tror.

Sedan han väl kom igång så har han rapporterat om trögare fiske än vanligt, platser som förut gett bra har inte gjort det denna säsong. Bland annat iglar på gäddorna som kan vara ett tecken på att de varit ovanligt orörliga. Men jag är lite småimpad att han ändå nött på trots det tröga fisket. Men utan fisk har han så klart inte blivit. Mars och April gav totalt 27 landade gäddor. 5 i topp vägde 7200 g (104 cm) 6500 g (96 cm) 6000 g, 5800 g och 5200 gram.

Så med tanke på den korta säsongen han fiskade så var det ju ändå inte värdelöst (och han hade trots allt 27 landade gäddor tyngre än övriga i klubben) även om jag vet att han inte är nöjd, med tanke på att han dragit så många större senaste säsongerna. Men igen, är småimpad av att han ändå kört på och ger man inte upp kan det sitta en stor där till sist, även om det verkar segt.

Tanken var att rapportera fortlöpande under isfisket, men nu blev det som det blev med klubbens fiske och fann inte så mycket att rapportera om.

Kan avsluta med att säga att Ari redan hunnit blöta krokarna i öppet vatten. Han var för någon vecka sedan nedåt västkusten till och hann med ett riktat landfiskepass efter havsöring. Jag tycker det låter rätt fränt ändå, han fiskade på grunda blandbottnar (tång, stenar och sandfläckar) där öringen ibland står på bara halvmeter djupt vatten. Han spinnfiskade med ett danskt havsöringsdrag och hade 9 fiskkontakter som slutade i 6 landade havsöringar, inte illa. Men han säger att som vanligt vad gäller västkustöringar så är storlekarna inte något att skryta om.
/Krister
 

120309 - Mer om berkleys digitala lipgrip

Både jag och Mats har ju sågat denna lipgrip totalt, och det står vi fast vid helt och fullt. Så troligen är det någon som undrat varför den syns på foton lite här och där från min båt. Finns många olika möjligheter. Hänger den med som prydnad, används den för att hota aggressiva myggor, till att plocka upp felnavigerande höggravida huggormshonor eller kanske till försvar mot björnattacker?

Nja, vi har hittat ett annat användningsområde. Vi kan vilja snabbväga en del av gösarna, kanske även snabbkolla längd så man kan jämföra kondition mellan olika vatten. Denna lipgrip har en fördel, den är snabb. Den är snabb att starta, blir snabbt redo att väga med. Plus att väga fisken i underläppen går ju fortare än att först stoppa ned i en säck. Däremot stora gösar vill vi väga i vågsäck, man vet inte om det kan påverka negativt om en tung fisk hänger på det viset (ännu större risk om den är romstinn) Sedan så vill man inte att den ska kunna sprattla loss.

Gösarna hänger nästan alltid stilla i lipgripen. Det blir inte ens något märke i munnen. Så en snabb vägning utanför relingen precis ovan vattenytan sedan släppa den direkt. För fiskens välbefinnande så handlar mycket om att det måste gå snabbt. Inte minst gös är känslig för tiden ovan ytan och något snabbare sätt att väga på är svårt att finna. Av alla gösar jag vägt har "bara" en släppt från lipgripen, den vägde 2700 gram och sprattlade till precis efter vägningen var klar och gled mjukt ned i vattnet.

Dessutom funkar lipgripen också bra till att väga gösarna man har i vågsäck. Samma här, det går snabbt. Jag har lipgripen hängande framme (det syns t.ex. till vänster på denna bild) och med ett knapptryck så "smäller det bara till" så är vågen redo. Vågen är så bra att den är godkänd för storfiskeregistrering och jag har också kollat min och den visar rätt.

Att väga gäddor i vågsäck? Mja, vi har förvisso provat på en del och det har funkat bra. Fast gäddor är mer sprattlingsbenägna än gösar så tja, ett gränsfall. Det är inget jag rekommenderar. Men tycker man att det är extra brådis att få i gäddan igen och av någon orsak ingen annan bra våg är redo och att någon står beredd att ta i vågsäcken ifall gäddan börjar sprattla, så tycker jag det är okey. Ska trots allt mer till för att vågsäcken släpper än gäddan hängande i lipgripen. Kom dock ihåg att vågens gradering inte klarar riktigt stora gäddor.

Summering

Jag har alltså funnit ett användningsområde. Men för tusan, missa inte det viktigaste, dess negativa sidor. Vilka är viktiga att ha koll på, om man nu tänker använda den. För den som ej läst i testat så gör det här.
/Krister
 

120306 - Nyhetssidan trimmad

Nu tar det 7 sekunder att hämta (öppna) den vid 56 kbit/s, innan tog det 44. Så nu bör det nästan smälla till även om man surfar från mobil...

Det var också av snabbhetshänsyn som jag gjorde en artikel av gösfisket, så jag kunde lägga in bilder där (förövrigt klickbara om någon skulle ha missat det) istället för att sega ned nyhetssidan. Också av snabbhetshänsyn jag annars bara gör länkar till bilder (dessutom gör jag inte bilderna så tunga) Inte lika vackert, men sidan blir inte lika tung. Vill också att det ska vara så få klick som är realistiskt för att komma till det man vill hitta. Målet med TNP-sidan är inte att den måste vara vacker, men förhoppningen är att den ska vara någorlunda snabb att surfa på.
/Krister
 

120304 - Nutid

Faktum är att jag inte blött en krok sedan september och jag har ännu inte bestämt om det blir något isfiske för mig denna säsong. Det är både åror och dagar sedan jag senast började isfisket innan nyår, minns inte ens när det senast kan ha varit. Förra året kom första ispasset strax efter mitten av mars.

Men jag är inte ensam, varken Rickard eller Ari har blött någon krok, för att inte tala om Henrik, mannen som i princip bara behövde greppa ett spö för att känna att "nu j*klar är det hugg, stoort!! Eller vad sägs om följande fiskar, insjööring på 7400 gram som blev nytt sjörekord. Gädda på 13900 gram som vad vi vet blev nytt sjörekord även den... och gös på 6000 gram, där är jag mest osäker då så många fiskat och fiskar gös i sjön, men även den fisken kan ha blivit nytt sjörekord (foton på dessa fiskar finns i fotoalbumet) Kort sagt, när Henrik fick ett spö i handen gick ingen fisk säker. Men jakten tog över helt. Men vem vet, har han inte sålt den nyligt så har han ännu kvar sin Ryds 535.

Däremot så har Mats blötlagt krokar, inte nog med det, han agnade dem. Även om man kanske inte kan tro det eftersom det ej nappade... Nejdå, var svåra platser. Första passet var ett lakpass, på ett ställe som inte hyser så mycket lake och kan ju ha blivit ännu färre nu. Jag har pimplat lake där många gånger, för dem som inte vet så pimplade jag mycket lake under en del år, men är många år sedan nu. Andra passet var ett ställe där han dragit stora gäddor förut, men där det ofta är få napp. Fast lite besviken var han nog då det var där han förra säsongens ispremiär drog gäddor på 8,4, 8,5 och 11,2 kg. Men thats fiske och gick det alltid bra så skulle mycket av tjusningen till slut försvinna.
/Krister
 

120303 - Summering: Höstfisket

Höstfisket är inte så värst mycket att säga om så det blir en kort sammanfattning. Höstfisket gick inte bra. Jag tror faktiskt att jag nöjer mig där, så, då var den biten klar.

Så vi går väl in på isfisket denna säsong istället. Fast och andra sidan finns inte så mycket att säga om det heller, så jag tror nog trots allt att jag ska försöka krama ut det som går från höstfisket...

Vi hade haft bättre gösfisken än vi kunde drömma om och tyckte att vi kunde ligga lågt sen. Så kom att dröja innan nästa fiskepass. Nästa fiskepass för mig blev gös igen, september månad. Blev först en kort stund en dag och en lite längre stund dagen efter. Vi körde främst vertikal jigging och det blev endast 2 gösar. Tänkte först inte ens nämna vikterna då de ej var imponerade, men eftersom detta blev mina enda höstpass så finns inte så mycket annat att rapportera om plus att vi faktiskt inte fått mycket större gös än så på vj. Jag lyckades lura dem och båda låg på ungefär mitt mellan 1,5-2 kg.

Så precis som året innan så hoppade jag över oktober månads fiske. Jag och Rickard hade planerat in gäddfiske den månaden, men just då så var det så högt vatten så vi sket i det. Jag förstod dock att det skulle hinna bli bra förhållanden innan isen skulle komma, men hade då sedan länge beslutat att det inte skulle bli något mer fiske i höst.

Rickard tog en skaplig gädda när han var ute en kort tur (ca en timme) med barnen, 112 cm 8,1, måste vart spännande för barnen att vara med om det. Sen igen en snabb trollingsväng med familjen och en gädda på 7,5 kg.

Ari låg liksom jag lågt, men Mats fiskade i alla fall en del. Under ett abborrpass i början av september på riktad trolling drog upp "borrar" på bland annat, 880, 950 och 1000 gram.

Han gjorde några gäddpass där största var en storskallad men mager gädda på 6,6 kg och ett annat pass tog han en på 6 kilo.
Summa summarum, höstfisket ingen succé. Men få pass och högt vatten gör det ju inte lättare.
/Krister
 

120301 - Summering: Rejäla gösar

Klicka nedan för att komma till artikeln:
Artikel >>
 

120228 - Summering: Försommar/sommar

De övrigas fisken. Bland annat rapport och foto på ett par fiskar av mycket respektabel storlek, som det inte skrivits om någon annanstans förrän här och nu.

Rickard är inte mest känd som någon abborrfiskare, men någon gång med långa mellanrum har det hänt, han har bland annat dragit borre på 1400 g för en del år sedan. Nu denna dag så tog han 2 fina, 1280 g 44 cm och 1300 g 45 cm.

Som vanligt så drog han också en mängd gösar på trolling, men det är ett hundrabrödravatten och det är minsann inte lätt att fånga stort där och han kom inte upp i mycket över kilot. Blev också något gäddpass under försommaren men ingen större succé.

Mats har tagit många "borrar" över kilot senaste åren. Nu i sommar var inget undantag med några ytterligare över den gränsen.

När han var ute på hans första egna trollingpass för säsongen så slutade det med denna gädda. Ca en vecka senare så drar han en trollinggädda på 7700 g. Men för att få rätt bild så var det också pass som gick dåligt.

Han har fiskat rätt många vj pass i sommar och landat en mängd gösar. Där många vägt över kilot men ingen nått 2 kilo. Kan tilläggas att han på vj landade en gädda på fina 7,2 kg,

Ari har jag inte skrivit så mycket om senaste åren då han fiskat lite. Men när det blev öppet vatten fick han en nytändning. De flesta passen var efter skräpfisk (kallas visst även ädelfisk tror jag mig ha hört...) som han fiskat efter i många vatten. Ibland har han tagit med tjejen, de har vandrat, fiskat, ätit gott och bara varit. Medan det andra gånger blivit mer seriöst. Innan sommaren var över så hade han dragit en riktig fin insjööring. Ari är duktig på att analysera. Han klurade och funderade och tänkte till, och det slutade med detta klubbrekord.

Han är ju också känd som en duktig abborrfiskare, med en spinnfiskad "borre" på mäktiga 1920 gram som sitt och klubbens rekord. Men egentligen ända från 2007 och framåt har det varit få abborrpass, men i försomras var han iväg med tjejen på ett försök, hon fick en på 980 g och han på 1010 och 1240 g, ska tilläggas att alla togs på spinnfiske.

Desto mer oväntat var det att han mitt i allt ädelfskande kom på att okey, idag ska jag fiska efter gädda! Han tog sitt pick och pack och drog iväg och det slutade med denna gädda. Som kuriosa så kan sägas att hon hade en gäddsax i mungipan som han fick befria henne ifrån. Så kanske tyckte hon att det var en extra trevlig bekantskap hon just gjort. Bara att buga och bocka för en fin försommargädda.
/Krister
 

120226 - Summering: Mitt försommarfiske

Det blev trots allt en del pass, alla dem var efter antingen gös eller gädda, med blandat resultat. För att sammanfatta det så kan man säga att jag är besviken på gösfisket och tycker gäddfisket var okey.

Planen var att fiska mer under försommaren och sedan lite under sommaren och frågetecken för hösten, precis så blev det också. Jag hade hoppats rätt mycket på gösfisket, inte minst på en plats där jag förra sommaren på ett och samma pass fick en fin på 2,7 kg och tappade ännu större gös, hade kontakt med ett flertal fina. Nu så hade jag gett mig den på att ge stället en ärlig chans. Jag testade strax innan den vattentempen, vid lika temp och strax efter, för att vara "säker" på att komma rätt. Men säker kan man ju aldrig vara. De verkade helt enkelt inte vara där, i alla fall långt ifrån i samma utsträckning som året innan. Jag nötte riktigt seriöst med spinnfiske, vj och dropshot, en gös på dropshot och en på vj, den vägde en bit över 1,5 kg, fick den då jag hade Samuel med mig i båten. Vi nötte riktigt seriöst och noga och blev alltså bara en gös. Att vi nötte noga styrker att vi fick samma gädda (ca 4,5 kg) ett flertal gånger. Även andra platser jag provade gav sämre vikt än jag hoppats, var vikter upp emot 1,5 kg. Hade hoppats klart mer på gösfisket, men så kan det vara. Jag gav det i alla fall en ärlig chans.

På de platser jag oftast fiskat gädda har gäddfisket blivit klart sämre. Fisketryck kan vara en orsak men kan också bero på andra saker. Men i alla fall att det blivit så rejält mycket sämre gör ju att man har fått sänka kraven. Med tanke på det tycker jag mitt försommarfiske var godkänt. För att vara mig i modern tid var det många pass, men de flesta av dem var korta. Först la jag några timmar själv och det gav några gäddor med en topp på 7,7 kg. Sedan så hade jag och Mats planerat in fiske. Ofta när en av oss är ledig så jobbar den andra, men nu hade vi lyckats planera in 2 dar där vi skulle fiska gädda. Vi hade inte dragit många kast innan Mats signalerar hugg (nej, han sköt inte upp en signalraket) och satte ribban med en gädda på 5,5 kg. Jag ville inte vara sämre och en kort stund efter så kastade sig en gädda över min jigg, efter en kort fight så kunde vi väga in en gädda på 8,2 kg. Innan vi gav oss lyckades jag också lura upp en på 7,5 kg.

Dagen efter så valde vi ett annat vatten. Metoden var spinnfiske, vi nötte och nötte men det såg riktigt trögt ut. Men vi var inte redo att ge upp, vi trodde att det skulle stå någon finare gädda där så vi nötte vidare. Mats hade fått en liten gädda i början, när vi igen testade där så hade han ett hugg. Jag har som princip när någon får ett hugg att jag kastar åt ett annat håll (inte förrän den som haft hugget får ge det en ärlig chans kan jag tänka mig att kasta dit) så jag kastade åt ett helt annat håll. Där efter kanske 5-6 kast så blir det ett rejält dunk i spöt, så förstod direkt att det här är en bättre fisk. Man lär sig med tiden, ett försiktigt napp kan man inte säkert säga måste vara en liten gädda däremot ett riktigt hårt tungt hugg vet man att en liten gädda kort sagt inte klarar av hur den än bär sig åt. Kan ibland bli hugg så spöt skulle flyga ur händerna ifall man inte höll det bra och stumma flätlinor gör sitt till.

Men tillbaka till fisket, rejält hugg och jag lyckades snabbt drämma till med ett mothugg. Efter några rusningar så var den mogen för håven som Mats stod beredd med, lyckad håvning och vi kunde sedan fota henne. Hon såg tyvärr ut att att vara tom i magen annars hade det kunnat bli en riktigt fin vikt, nu fick jag nöja mig med 10560 g, men inte fy skam. Bara några kast senare drar jag en på 6,5 kg och om det redan var kastet efter som jag hade ett riktigt tungt hugg, men hon lyckades jag ej kroka. Så med lite flyt kunde det blitt en till fin, men de man ej lyckas kroka är man ju inte värd att få upp. Kan tillägga att det var rejält blåsigt men vi lyckades klara oss utan allt för mycket vattenstänk över relingen.

Nästa pass fiskade jag efter gös men testade spinn gädda en kort stund och fick en på runt 4 kg. Passet efter hade jag med mig Ari men var riktigt segt och blev bara några smågäddor. Nästa fiske så byte av vatten och jag fiskade nu själv. Det kom att bli ett riktigt häftigt spinnfiske, när jag summerade hade det blivit 8 gäddor där 6 av dem vägde mer än 5 kg. Men då ska det tilläggas att jag hela 3 gånger tog en av dessa som vägde över 5 kg, detta inom ca 1-2 timmar. Så med andra så var det 4 olika gäddor som vägde över 5 kg. Riktigt häftigt fiske då det var action en stor del av tiden (fiskade inte speciellt länge) jag verkade komma rätt kort sagt. Däremot hade jag kunnat tänka mig at byta ut några av dem mot en större istället... Största vägde "bara" ca 7,8 kg.

Nästa pass ett vatten som jag testade första gången för året, blev ett par gäddor upp till ca 5 kg. Men bara några dagar efter det så hade jag och Samuel planerat in fiske i 3 dar. Vi fiskade både efter gös och gädda, gösfisket gick riktigt kasst. Gäddfisket gick lite bättre. Första dagens gäddfiske startade med att Samuel fick på en fin gädda, under tiden han höll på med henne så högg det också för mig. Min vägde knappa 5 kg medan Samuels var större. Rätt kompakt och nådde nästan 7,5 kg. Nästa dag nytt vatten vilket gav ca 11-12 hugg, men vi hade hoppats på större, jag fick en på drygt 5,5 kg och det visade sig bli dagens största.

Dag 3 så fiskade vi samma plats som dag 1. Jag brukar inte vilja fiska samma plats så tätt inpå, men vi tyckte som så att blir nog försommarens och kanske årets sista fiskepass här så okay, vi kör. Samuel hade fått en gädda på en bit över 4 kg, som såg ut att kunna bli the one and only. Vi nötte dock vidare och till sist så fattade en gädda i 6 kilos klass tycke för Samuels gummibete, hugget kom precis intill båten. Efter någon rusning och han igen hade gäddan intill båten så slapp den. Men det kom att bli ett hugg till, plötsligt fick jag ett hugg på en stor shadjigg, en mindre fisk. Fast ju närmare båten fisken kom ju mer "växte" den. Jag drygade mig och lovade att "den väger över 2 kg"... Kanske Samuel tänkte att värst vad kaxig Krister plötsligt blivit. En bit bort så var det en man i en båt, kunde ju vara en gäddbonkare så vi ville vara så diskreta som möjligt. Jag drog gäddan på motsatta sidan av honom så att båten kunde skymma fisken, Samuel gjorde så en diskret snabb håvning. Vi smög in gäddan i vågsäckan och vägde henne. Gäddan hade växt allt eftersom, efter avdrag av vågsäckens vikt så kunde vi fastställa fina 9280 g. Vi fortsatte diskrettänket och slopade därför foton. Eller Samuel hann förresten på något sätt att få med en bit av henne när jag skulle ta henne ur vågsäcken.

3 fiskepass, vi hade hoppats på någon fin gös, eller fler fina gäddor, eller både och. Men insåg trots allt att det också kunde gått betydligt sämre än det gjorde.
/Krister
 

120223 - Summering: Isfisket

Summering av förra säsongens isfiske. Jag har ju redan (redan, nåja allt är ju relativt...) skrivit om Mats lyckade premiär, där han lurade 4 gäddor. Minsta på drygt 4 kg, sedan 8400, 8500 och 11200 g, 120 cm.

Själv så blev inte min premiär förrän en bra bit in i mars. Jag hade sällskap av Mats, vi testade olika betesfiskar i både sort och storlek, resultatet blev endast ett napp, det på Mats spö. Han kunde landa än fet gädda på 7380 g. Dagen efter var vi igång igen, nu ett annat vatten dessutom hade vi nu sällskap av Ari. Trögt även här, totalt 5 gäddor, där Mats både fick flest och störst. Vikten på den var 8730 g.

Jag och Ari hade fått tag i större storlek på betesfisken och vi ville köra med dem. Nappen var försiktiga, liksom nappet dagen innan. Vi resonerade och funderade om det under dessa tröga förutsättningar var bättre med mindre storlek på betesfisken och funderade om det var en orsak till att Mats lyckades bättre (även den igår tog en liten fisk fastän vi hade stora betesfiskar intill) Hur som helst så är det ju så att störst inte alltid är bäst.

Men nu ska ingen tro att vi alltid får fina fiskar. Jag och Mats körde några gemensamma pass på nya ställen (varav ett enbart var inriktat på gös men bara gav var sin lake) där fiskelyckan var sämre, med marginal bästa fisk de passen var en gädda på 5,5 kg som nöp en av mina betesfiskar. Dessutom körde jag några pass själv på "nya" ställen som bara gav smått. Dessutom körde Mats ett flertal pass på egen hand och hade både dåliga och klart godkända fisken.  Några bompass som hör till inte minst då man är ute efter stor fisk istället för att fiska på ställen där man kan få många, men små. Men han landade också fina gäddor där 3 nådde över respektabla 7 kg, 7660, 8040 och 8220 g.

Ari var väldigt sparsam med isfisken och minns jag rätt så var Rickard ut på ett kortare ismetepass men utan framgång.

Den som vill läsa om Mats fisken mera i detalj hittar som vanligt bloggen på:
http://fiskelyckainorr.blogspot.com/
/Krister
 

120220 - Sidan igång!

Nu börjar det kännas så nära att sidan ska vara igång så jag ger mig på att skriva detta inlägg. Har fått frågor om vad som hänt med sidan, såhär ligger det till. Jag har som så många andra (i alla fall i Luleå) under många år haft gratis internet visa hyresvärden. Där har också ingått gratis webbplats för att lägga ut hemsidor. Men när hyresvärden bytte internetleverantör så gick ej sidan att uppdatera. Jag har alltid använt ftp program när jag uppdaterat. Jag både ringde och mailade supporten många gånger, skulle väl inte vara så svårt att fixa med de lösenord och uppgifter som behövs till ftp program kunde jag tycka. De trodde de kunde hjälpa mig, men icket. Jag kunde logga in men de uppdateringar jag gjorde gick ej att föra ut på internet. När jag så senaste gången ringde så lovade han att en annan expert skulle höra av sig vilken dag som helst. Jag väntade och väntade men han hörde aldrig av sig och då ledsnade  jag. Det tillsammans med att skrivsuget inte var så jättestort, gjorde att jag ej ides gorma mer utan la det på is.

Efter sommaren så letade jag igen ihop de uppgifter som kunde behövas och mailade dem till supporten. Men inget svar, men så fick jag sedan på annat sätt reda på att det igen skulle bli byte av internetleverantör (på grund av ny hyresvärd) och då tillbaka till den jag hade när sidan fungerade. Så då var det bara att avvakta. Fick sen ett brev hem från nya hyresvärden där det stod när det räknade med att allt skulle vara klart, men det tog längre tid än vad de räknade med. Direkt här i februari när bytet blev gjort så körde jag igång med att få igång hemsidan. För att då få veta att lbmail (som fanns i gamla adressen) inte längre var i bruk och därmed inte kan ingå i adressen. Inte så konstigt när man tänker efter då vi fick ny hyresvärd och lbmail antagligen har att göra med gamla hyresvärden och det internetavtal de hade just då (shit happens)

Hade jag vetat att det skulle bli så mycket strul hade jag förmodligen sedan länge köpt ett domännamn och webbhotell. Då är det ju helt oberoende av vad hyresvärden hittar på i form av leverantör av internet. Men det ger förmodligen inte så jättemest att gråta över spilld spillolja och nu har jag i alla fall precis köpt ett domännamn och ett webbhotell, så nu ska det väl ändå fungera? Väntar nu bara på att de ska skapa mitt konto och skicka inloggningsuppgifter.

Men tar inget för givet, kan tillägga att när jag började uppdatera på nätet så var programmet frontpage populärt att bygga hemsidor med. Jag har kört det ända sedan dess, men microsoft la ned all utveckling av frontpage 2006, t.ex. så funkar inte dynamiska grejor (i alla fall inte med Linux server som nog är den klart vanligaste och också den jag har sidan på) exempelvis räknare och gästbok, i vart fall inte i något av alla de webbhotell jag kollat upp. Men de experter jag varit i kontakt med tror att det ska funka (som sagt förutom dynamiska saker) och läser ni detta så funkar det ju...
/Krister

 

Startsidan

Till sidans topp

Nyhetsarkiv Tidigare år